tisdag 26 mars 2024

Dagens uppdatering

 Hallå! 


Idag tänkte jag bara skriva ett litet inlägg för att uppdatera läget. Jag har inte så mycket tid över till bloggande längre tyvärr. I flera år har jag fått förklara 1000 gånger för folk hur mycket jag jobbar. Ändå har en stor andel väldigt svårt att begripa vad jag säger. Därför ska jag visa en lägesbild här hur mina 3 kommande månader ser ut framöver. 

Vi börjar med månadsstatus i april:

Arbetar 100% på Statens Historiska Museer. Likpredikningsprojektet samt med Tumba bruksmuseum. Pendlar Uppsala-Tumba varje dag.

Arbetar 20% med Stockholms Stadsarkivs pergamentbrevsamling. pendlar Uppsala-Stockholm.

Arbetar 20% med scriptum.

Arbetar 10% som kassör i Nordiska konservatorförbundet. 


Summa 150%


I maj ser det ut såhär:


Arbetar 100% på Statens Historiska Museer. Samma som ovan.

Studerar 100% på masterprogrammet i kulturvård. Några resor ner till Göteborg för föreläsningar.

Arbetar 10% med scriptum.

Arbetar 10% som kassör i Nordiska konservatorförbundet. 


Summa 220% 


Juni.

100% Statens Historiska museer. Samma som ovan.

40% scriptum.

10% Nordiska konservatorförbundet.


summa 150%


Och sen barnen varje helg.

Ser det mycket ut? Det kan jag svara på att det är det. 


Om vad SCRIPTUM är:

Scriptum är en firma som jobbar med konservering av papper och böcker. Vi använder oss av vetenskapligt etablerade arbetsmetoder och följer internationella etiska riktlinjer inom konserveringsfältet. Oavsett vad DU har för önskemål eller preferenser behandlas föremål i första hand enligt etisk praxis om konservatorn finner det befogat.

Om det inte är konservering ni vill ha, anlita då inte en konserveringsfirma. Konservatorns främsta prioriteringsområde kommer att vara föremålet. Så ser proffessionen ut. 

I scriptum har vi inte tid att ta emot alla uppdrag. Väntetiderna är mycket långa, på mellan 2-4 år i de flesta fall beroende på kompetens- och personalbrist. Endast kulturhistoriska föremål i kategori 1 kan prioriteras av oss. Föremål ur kulturkategori 2 och 3 hänvisas till bokbindare. 

Det var allt för idag. Mitt företag har policys och riktlinjer som vi arbetar utifrån och detta är vad som gäller. Punkt. 





onsdag 20 december 2023

God Jul och Gott nytt År!

 Till alla följare och vänner och kollegor där ute vill jag önska en god jul och ett gott nytt år! 


Den här hösten har varit riktigt, riktigt stressig för min del. Jag har inte hunnit blogga och skrivna någonting. 

Jag har arbetat sammanlagt 100% med SCRIPTUM samt på min tjänst på Statens Historiska Museum (SHM), där jag är konservator på "Likpredikningsprojektet" (ni som är insatta vet vad det är). 

Samtidigt har jag läst kurser på mitt masterprogram på 100%! Jag har sökt omställningsstudiestöd från CSN för att kunna få klart mina masterstudier, men de har så långa handläggningstider så det är oklart om jag ens hinner att få besked före jag tar ut min examen. Och studierna MÅSTE bli klara, så är det bara. Som ensamstående med två barn behöver jag jobba heltid för att kunna betala för mina utgifter, så vanligt studiemedel är bara att glömma.

Jag har dessutom tagit över som ordinarie styrelseledamot och kassör i Nordiska Konservatorförbundet Sverige, vilket kräver några timmars arbete lite då och då. 

Så snacka om att jag legat i och slagit flera flugor i en smäll på fyra månader. Nu förtjänar jag ett fett, stort häligt jullov! Och ni med! Ha en riktigt bra jul och ha det gött fram till 2024!

måndag 24 april 2023

Kategorisering och bedömningskriterier för kulturhistoriskt värdefulla böcker


När man väl står där med alla böckerna framför sig är det inte så lätt att avgöra vad som bör vara med på inventarieförteckningarna eller inte. På många håll finns det väldigt mycket böcker. För många, tror jag att vissa tycker. Men i väldigt många kyrkor finns det samtidigt ingenting sparat. Papper, skinn och trä som böcker är gjorda av, är tyvärr mycket förgängliga material med en kort överlevnadstid. Livslängden ser inte ut att vara mer än omkring 500 år för kyrkornas böcker, därför har jag försökt att vara mer mån om att fånga in böcker hellre än att försöka att sålla bort böcker.

Arbetsmetoden för bedömning bygger på den sammanställning som jag gjorde tillsammans med en referensgrupp, av det material som kunde läggas fram efter det stora övergripande inventeringsprojektet av böcker som jag utförde i Skara stift år 2014-2015. I Skara stift inventerade jag omkring 400 kulturmiljöskyddade kyrkor och fick därmed ett enormt stort arbetsmaterial att utgå ifrån. Jag studerade under tiden bokhistoria vid Lunds universitet, samt intervjuade kollegor som arbetat länge med andra föremålskategorier inom Svenska kyrkan, exempelvis textilier, metaller, byggnader mm. Jag ville lägga en gemensam grund med de övriga materialkategorierna men samtidigt utvärdera kyrkornas böcker utifrån det unika med just boken, bokproduktion, bokhistoria och materialhistoria. 

Sammanställningen blev till ett par väl avvägda, vägledande riktlinjer för alla stift och församlingar i hela Sverige, och kriterierna jag använder är de samma för alla kyrkor och församlingar i Svenska kyrkan. Om man behöver veta mer om kyrkornas böcker och hur vi bedömer dessa, kan man kontakta mig eller få mina rapporter från respektive stift. Jag gör en kortare sammanfattning nedan:

 

Vi/jag har delat in kriterierna i tre nivåer:

Kategori 1 – Hit räknas böcker med högt kulturhistoriskt värde, som bör tas upp på inventarieförteckningen. Till exempel böcker och styrdokument som aktivt har använts och varit i bruk i kyrkorna, eller som använts för att undervisa och sprida kristendomen. Det gäller bland annat alla olika slags typer av biblar och psalmböcker, orgelböcker, missalen, kyrkohandböcker, kyrkolagen, och katekeser. Även söndagsskoleböcker, evangelieböcker, postillor och kyrkohistorieböcker kan ingå i den här kategorin om de är i normalfungerande skick. Böcker med mycket högt kulturvärde bör alltid tas med på invetarieförteckningen oavsett vilket skick det är i.

Kategori 2 – Hit räknas böcker som har ett visst kulturhistoriskt värde men som av olika skäl inte behöver prioriteras till inventarieförteckningen. Det kan handla om böcker som är i väldigt dåligt skick (mycket mögliga och råttätna eller extremt skadade bokband) så vida de inte är sällsynta, väldigt unika, eller varit mycket viktiga för den svenska gudstjänsten, då ska de upp på förteckningen ändå.

Även böcker som inte haft en direkt betydelse för gudstjänsten men som ändå haft inflytande på befolkningen och kyrkans verksamhet i stort, hamnar i den här kategorin, tex uppbyggelselitteratur, äldre författninssamlingar och cirkulär, skol- och undervisningsböcker för söndagsskola, skolplanscher, böcker som ej varit i officiellt bruk, faksimiler samt kyrkohandböcker från 1900-talet.

Kategori 3 – Hit räknas böcker som kan gallras. Till exempel böcker som är tryckta och utgivna efter år 1950, moderna författningar, moderna psalmböcker med plastpärmar som tjänats ut, gästböcker, broschyrer, bruksböcker med stora, svåra och omfattande skador av mögel, materialförluster och skadedjursangrepp i kombination, som tex psalmböcker och bruksbiblar från 1800- och 1900-talet.

lördag 15 april 2023

Den värdefulla massproduktionen av böcker

Hoppas att ni hade en riktigt bra påsk!

Så roligt det är att se att jag har trafik på bloggen, och att fler dessutom hittar hit =) 

Idag tänkte jag för det första berätta att jag inte längre har kvar min ateljé i Stockholm. Då kostnaderna blev för höga för mig, så var jag tvungen att säga upp det kontraktet i julas, annars hade inte SCRIPTUM överlevt våren 2023. Det är otroligt tråkigt att Sverige just nu är som ett sjunkande skepp på så många plan, men vi får väl hoppas att det löser sig med tiden. Tills ekonomin har stabiliserats håller jag igång min ateljé hemifrån i Uppsala, och det funkar ju bra det med ett tag. 

 

 

Nu ska jag prata lite om en av mina nördiga passioner. Masstryck! Jag är kanske inte den vanligaste formen av "bibliofil" , eller så är jag kanske en uppdaterad version, anno 2023. Till skillnad från många andra bibliofiler så är jag oerhört intresserad av "mängder". Jag blir alltså väldigt glad av att se samma bok förekomma om och om igen på många platser. När jag varit ute och jobbat har många av de äldre generationers bokmänniskor jag mött snarare förkastat masstryck och beklagat sig över hur mycket det finns av dittan och dattan här och där. Endast det unika exemplaret är värt att diskutera, och det ska helst vara värt en betydande ekonomisk summa också för att vara intressant. Jahapp. Jag måste säga att jag är extremt trött på den här inställningen. Jag tycker den är torftig och ganska ointellektuell.


När en bok förekommer ofta på många platser och kanske har getts ut i flera upplagor, så är det ett tecken på att denna bok har haft ett stort inflytande på samhället och på de människor som levt där och tagit del av bokens innehåll. Ett enskilt unikt tryck kan vara intressant på sitt sätt som unikum, men det har ju knappast haft ett överväldigande inflytande över den stora massan, eller format en stor grupp människors upplevelse av sin tillvaro. Jag tycker om att se konkreta bevis på sådant som faktiskt har spelat roll och präglat oss som samhälle på riktigt. Lite enkelt kan man sammanfatta det som att ju fler av KarlXII:s biblar jag hittar, desto mer intresserad blir av av detta fenomen med massproduktion.

Bokens betydelse som kulturobjekt skiljer sig på många sätt åt från andra konstnärligt framställda kulturobjekt i till exempel kyrkor. Man kan inte riktigt applicera samma bedömningskriterier och synsätt på böckerna och på musiken som man gör med föremål som har fyllt ett mer konstnärligt syfte i kyrkorummet. Böckernas primära syfte har varit att sprida budskap, och det sekundära syftet har varit att dekorera. Därför är jag väldigt överbeskyddande med vissa tryck som framgår i mängder, exempelvis handböcker och psalmböcker, och det gör ingenting för mig om de är fula heller, så länge de bara finns, så blir jag glad!

Den andra aspekten som jag tycker är viktig att förstå när det kommer till masstryck, är relationen mellan försämrade materiella kemiska och strukturella egenskaper i boken i relation till dess förmåga att överleva över tid. 

Det material som trycktes i stor skala under 1800- och första halvan av 1900-talet kommer inte att överleva lika länge som exempelvis böcker från 1700-talet där man tex importerade alfa-cellulosa för papperstillverkning! Det finns en poäng med att skydda 1800-tals materialet i enlighet med kulturmiljölagen. Annars riskerar en hel hundraårig epok av bokproduktion gå förlorad i förtid, och dessutom försvinna ur historien före alla andra tiders bokhistoria. 

Lite längre fram kommer jag att dela med mig av fler tankar på det här ämnet om sådant som jag har sett och kommit fram till i min vardag som bokinventerare/konservator/antikvarie i Svenska kyrkan. 

Ha det gött så länge!








söndag 2 april 2023

Hålla fokus på kärnuppgiften del 1

 

Glad 2:a april!

Jag tänkte att jag inte skulle skriva ett inlägg igår, för att ingen skulle få för sig att det var ett aprilskämt!

Efter en yr vecka med "kristallsjukan" har jag nu kommit tillbaka hyfsat och satt igång med diverse arbetsuppgifter igen. Dels skriver jag ett par åtgärdsförslag på böcker och biblar till ett par kyrkor, i samarbete med några andra konserveringsfirmor här i Stockholm. Böcker är svårt och komplext, med många olika, mer eller mindre sköra material inblandade, men också till stor del en konstruktion. Det är inte bara materialen som ska bevaras, utan hela konstruktionen. Därför är kunskap i bokbinderi den viktigaste baskunskapen inom bokkonservering.  

 

 Ibland måste jag repetera för mig själv de stora dragen i mina dagliga arbetsuppgifter, för att hålla mitt fokus. Här är en mycket kortfattad sammanfattning som jag skrev ihop igår kväll till några församlingar som jag arbetar med just nu:

Boken kan räknas till ett av kyrkans viktigaste föremål. Boken är från allra första början en kristen innovation. De äldsta, kristna koptiska församlingarna i nuvarande områden motsvarande Egypten i Nordafrika, uppfann konsten att binda ihop buntar av torkade papyrusblad med texter av heliga skrifter, till bläddringsbara böcker med pärmomslag av något hårdare och mer skyddande material runt inlagorna. En teori forskarna har är att de kristna församlingarna på så sätt enklare kunde skilja ut sina skrifter från de judiska, som ju var skrivna på rullar.

Konsten att binda böcker utvecklades och spred sig vidare österut och norrut via missionerande präster och munkar, och kanske handelsmän, allt medan olika områden i Europa kristnades. Den tidiga medeltida bokvarianten kallas för kodex. Det var heliga texter skrivna för hand, med bläck på underlag av papyrus. Ofta var de rikligt dekorerade med vackert bemålade och förgyllda anfanger och miniatyrmotiv, föreställande allt från helgon till fabler eller stadsmotiv, till rikt utsmyckade ornamenteringar och blomrankor.

År 1450 uppfann Johan Gutenberg i Tyskland konsten att trycka texter med lösa bokstavstyper som sattes ihop till ord i en tryckpress. Boktryckarkonsten revolutionerade de medeltida samhällena och kyrkan. Nu kunde stora upplagor av massreproducerade texter på kort tid tryckas upp och fördelas ut över stora områden. Reformationen som startade med Marin Luther i Tyskland vid de här tiden, tog hjälp av den nya boktryckartekniken för att sprida ut sitt budskap till församlingarna på det tyska modersmålet. Även i Sverige utnyttjade Gustav Vasa boktryckarkonsten för att ge ut en bibel på det svenska språket, Biblia Thet är all Then Helga Skrifft på Swensko, år 1541, som blev rikstäckande och lade dels grunden för ett enhetligt svenskt skriftspråk, samt en samlad stadskyrka.

I Sverige har vi tre stycken officiella bibelöversättningar och fem officiella biblar. Det är Gustav Vasa bibelöversättning till svenska,år 1541, Gustav II Adolfs bibel (med uppdateringar och tillägg i texterna) från år 1618, Karl XII:s bibel år 1703, Gustav V:s bibelöversättning år 1917, samt den senaste översättningen, den så kallade Bibel 2000 från år 2000, då den svenska staten och kyrkan skildes åt.

Förutom biblar kunde även rikliga uppsättningar av liturgiskt och juridiskt bok- och arkivmaterial tryckas upp och spridas över hela landet. Det här var en förutsättning för att den sammanhållna, protestantiska statskyrkan skulle kunna byggas upp i Sveriges alla landsändar samt Finland. Kyrkan fungerade i mångt och mycket som statens förlängda arm ut på landsbygden, under en tid av cirka 500 år.

Böcker från den protestantiska stadskyrkan, som idag kan räknas till vårt bokhistoriska kyrkliga kulturarv, kan vara exempelvis biblar på folkspråk, psalmböcker, kyrkolagböcker, författningssamlingar, katekeser, kyrkohandböcker, söndagsskoleböcker, läkeböcker, evangelier, kyrklig uppbyggelselitteratur och postillor. De i stor skala massproducerade bokupplagorna som skulle ut till var och en av våra ca 3500 kyrkor, är kan man säga, den stora poängen med den senaste 500-åriga boktraditionen vi haft inom kyrkan. Materialen som använts vid den storskaliga produktionen har inte varit av samma goda kvalitet som de äldre, medletida kodexarna, och därför räknar vi med en kortare livslängd och ett mycket högre förfall av de böcker som tillkommit sedan 1600-talet. 

Jag hjälper alla församlingar i Sverige med att komma tillrätta med den här svåra kategorin av föremål i våra kyrkor. Vi går igenom vad som ska bevaras och tas med i SACER, samt om det finns exemplar som kan gallras eller som borde konserveras. Jag rekommenderar inventraieansvariga i församlingar att ta direktkontakt med mig vid frågor eller behov av hjälp angående denna föremålskategori. 


 Glad påsk mina vänner!

torsdag 16 mars 2023

Paus i samarbete

 

 På grund av under flera år återkommande och upprepade samarbetsproblem och olika oegentligheter, har jag tyvärr valt att avbryta mina samarbeten med Martin Kjellgren i Linköpings stift tills vidare. Det känns jättetråkigt att det här har gått över styr och att det fått lov att hålla på under så lång tid. Det går inte längre att sopa under mattan att han inte följer vare sig mina nationella riktlinjer för bokinventering i kyrkor, eller vanligt hyfs när det kommer till att hänvisa till den som man har hämtat sina metoder och kunskaper ifrån. I min bransch creddar man alltid, ALLTID den konservator/bokbindare/företagare som har utvecklat eller uppfunnit en metod eller idé som banar vägen för andra i yrket. Gör man inte det kan man inte räkna med något vidare stöd. Dessutom finns principen om immaterialrätt.

Så tills vidare tills någon annan tar tag i det här (jag har redan försökt) kommer tyvärr inte jag att släta över något som har med honom att göra.

tisdag 14 mars 2023

Rapporter på ämnet som jag skrivit under åren

 Kyrkornas böcker - mina skrifter 

Rapporterna kan man få om man kontaktar mig eller antikvarien för respektive stift. Kandidatuppsatsen finns att ladda ner här. Kyrkans föremål beskrivande lexikon finns som PDF här.  

Kommande texter som jag sitter i produktion med i pipen nu är följande: 

- Strängnäs Missale (faksimilutgåva) - arbetstitel på artikeln är i skrivande stund Perspektiv på bevarande i en naturlig men komplex miljö (Strängnäs stiftshistoriska sällskap)

Bok - Arbetstitel: En resa genom tid, ord och rum i Strängnäs stift (Strängnäs stift)

- Slutrapport Stockholms stift - Kyrkornas skrivna och Klingande kulturarv (Stockholms stift)

- Bok - Incunabula Sorundensis - En kort beskrivning om hur en tidigare okänd inkunabel kunnat gå under radarn i över 500 år, Strängnäs stift (Strängnäs stiftshistoriska sällskap)

- Bok - Stigtomtaskriften - Att dubblera antalet historiska källor av en medeltida musikhandskrift på en enda dag. En beskrivning av detta musikaliska och bokhistoriska fynd. (Strängnäs stiftshistoriska sällskap)

- Masteruppsats - ingen arbetstitel ännu (Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet)

- Bok - En gedigen och vetenskapligt grundad handledning om bevarande av kulturarvet böcker i kyrkomiljö och församlingar. Den ska rikta sig till främst andra konservatorer som arbetar med olika typer av föremål i kyrkor eftersom den fysiska kunskapen om böckerna är väldigt bristfällig idag, men boken är även tänkt att vara ett stöd för församlingar som hanterar och förvarar dessa föremål. 







 
Se fler projekt av Strängnäs stiftshistoriska sällskap: