lördag 4 augusti 2018

Semesterbilder från sommarkurs

I sommar har jag deltagit i kursen Loose and simple bindings 2, på Leksands folkhögskola med bokbindare Christina Balbiano dÁramengo från Milano som brukar komma till Sverige vart annat år för att hålla kurser. Jag åker för att ha roligt, och för att underhålla mina bokbindarskills som riskerar att försvinna om jag inte jobbar praktiskt då och då och underhåller dem. Christinas kurser är originella och lite mindtwisting. Sen är vi i stort sett samma gäng som återkommer till dessa kurser varje år och det är ett riktigt härligt gäng med duktiga bokbindare och bookartists som man delar gemensamma intressen med. och vi har det väldigt kul tillsammans! =)

Christina är också konservator och har arbetat ihop med duktiga bok- och papperskonservatorer från Europa och USA. Hon kan lära ut många intressanta, enkla och smarta tekniker för montering och bindning inom bok- och papperskonservering, vilket jag har stor nytta av. Jag kan verkligen rekommendera hennes kurser som hon även håller i sin studio i Milano. Leksands bokbindarelinje (där jag gick i tre år) är också att rekommendera för den som vill bli duktig på papper och böcker.

Här är några bilder från Loose and simple bindings 2 masterclass

Let´s start... Foto: Fanny Stenback

These are the 27 models that we made during the week.
Foto: Fanny Stenback

 This is the bookbinderyclassroom for the first year students at 
Leksands folkhögskola in Dalarna, Sweden. Foto: Fanny Stenback

Bookbinding and paperart is pretty much about measuring 
and keeping the millimeters in your mind. Foto. Fanny Stenback

Making a secret box... make sure everything is alinged before glueing. 
Measure, measure, measure...! Foto. Fanny Stenback

Soft paperbox without boards. Raw edge. Foto: Fanny Stenback

The contents... Foto: Fanny Stenback

Flash book. Foto. Fanny Stenback

Structure by Ccho. Foto: Fanny Stenback

Flag book. Structure by H.K. Foto: Fanny Stenback

Some sort of  multiple turkish map-foldings. Foto: Fanny Stenback
Spiderbook. Strukture by H.K. Foto: Fanny Stenback
Spiderbook. Strukture by H.K. Foto: Fanny Stenback

Two variations of spinesewings. Structures by K.S. Foto: Fanny Stenback
Three simpel bindings. One with parchmentstrip, one with woodenrod 
and the last one with acrylicrod. Easy and simpel and perfekt techniques
 to use in paperconservation. Structuers by T.R., CBdA and Ccho. 
Foto: Fanny Stenback
 And here is me in the gildingstudio. 
Im the one who made the bindings. =)
Foto: Fanny Stenback

måndag 28 maj 2018

Kyrkornas böcker 2016 - 2017



Rapporten över bokinventeringen i Strängnäs stift kommer snart att publiceras. 
Återkommer med länkadress.

Intervju med lokalnyheterna SVT Sörmland


 Foto: Fanny Stenback

SVT Sörmland har intervjuat mig och domkyrkobibliotekarie Elin Andersson angående genomgången av de skadade böckerna i domkyrkobiblioteket. Kolla på klippet ca 1.06 min in i sändningen här, och här.

Foto: FannyStenback

Foto: Fanny Stenback

onsdag 16 maj 2018

Måndagens symposium på Vitterhetsakademien

I måndags var jag inbjuden till ett symposium om forskning på äldre kyrkomusik och liturgi i Sverige. Symposiet hölls på Vitterhetsakademin i Stockholm. Jag var tillfrågad om att hålla ett föredrag om de bokinventeringar jag arbetar med, och berätta om de musikhistoriska fynd i form av handskrifter som jag hittat när jag grävt som en bokarkeolog på kyrkvindar och källare efter gamla bokrester. 

Här är några bilder från symposiet:

 Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback


Deltagande vid symposiet...

 Foto: Fanny Stenback

 Jag presenterar inventeringsprojekten från Skara stift och Strängnäs stift 
Foto: Pia Letalick Rinaldi

Foto: Pia Letalick Rinalidi


Efteråt var det mingel och middag... 

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback


torsdag 15 mars 2018

Konserveringens dag 15:e mars

Konserveringsarbete pågår Foto: Fanny Stenback

Den 15:e mars är det KONSERVERINGENS DAG! och jag och Linda har naturligtvis firat detta i biblioteket under dagen. Konserveringens dag  är ett initiativ av Nordiska Konservatorförbundet - Svenska sektionen, och vi gör det här för att uppmärksamma vårt yrke, sprida information om det vi gör, det vi kan, och vart vi har våra arbetsplatser.

 Konservator på stege Foto: Linda Elvejord

Vårt yrke har jag skrivit om på bloggen förut, men jag kan kortfattat berätta om det igen. Vi arbetar tvärvetenskapligt med främst kemi, kultur- och konstvetenskap, samt praktiskt och hantverksmässigt med föremål och material. Man är som konservator oftast mer eller mindre inriktad på något av de här olika områdena, och man är också ofta specialiserad på en specifik materialgrupp eller föremålskategori. Jag och Linda arbetar med böcker, vilket betyder att vi arbetar med, och är kunniga både kemiskt och hantverksmässigt på material av papper, skinn, och trä, och på de olika tekniker som materialen och föremålen böcker är framställda och producerade på, historiskt och modernt. Jag arbetar dessutom främst med det kulturvetenskapliga förhållningssättet på böcker, medans Linda har arbetat mer praktiskt med materialen tidigare. Tillsammans kompletterar vi varandra väldigt bra här i vårt arbete i biblioteket, samtidigt som vi har samma grundkunskaper och kan fatta gemensamma beslut, efter diskussion, utifrån samma grund. 

Närbild på glob. Foto: Fanny Stenback

 Det vi gör främst är att vi skadeinventerar varje enskild bok och skriver en vård- och underhållsplan för just det specifika objektet. Vi ser över vilka eventuella konserveringsbehov föremålet har på upp till 100 års sikt, och målet är att förlänga böckernas livstid i ca 500 år ytterligare från idag. Helst ska de ju klara sig ännu längre, men böcker är känsliga material, papper och skinn är inte kända för att ha lång hållbarhet, och materialen kräver rätt mycket goda förutsättningar för ett långt - och lyckligt- liv. Det är då i så fall lättare med sten, som t.ex dopfuntar  från 1100-talet, som vi har vi gott om kvar i kyrkorna. Vi fotograferar också böckerna och ska lägga in dem i SACER, Svenska kyrkans nationella föremålsdatabas.

 Brända bokryggar. Foto: Fanny Stenback


 
Bläcker i tre olika kulörer Foto: Fanny Stenback


Äldre böcker med skinnbeklädda träpärmar och med inlagor med text tryckt med oljebaserad tryckfärg, eller handskrivna anteckningar med bläck. På bilderna ovan har vi ryggarna på skinnband som utsatts för en eldsvåda för 150 år sedan, samt en inlaga med 500 år gamla marginalanteckningar skrivet med bläck i olika färger. 

Hur ser vi till att skinnet på böckerna inte torkar, krymper och spricker? Och om det gör det, hur återställer vi det, och hur hindrar vi att större skador på andra delar av boken uppkommer? 
Har joner i de metalloxidbaserade bläckerna vandrat i pappret och skapat accelererad nedbrytning av pappersfibrerna med hjälp av fukt från den kringliggande fuktiga miljön? Vad ser vi för skador idag på bokbanden efter släckningsarbetet med vatten som pågick för 150 år sedan då böckerna brann? Gav räddningsinsatserna efter branden mer skada på boksamlingen än vad själva branden i sig gjorde? Vad blev vinsterna för samlingen med räddningsinsatserna som gjordes? Det här är bland annat några exempel på frågeställningar som jag och Linda diskuterar och försöker besvara, eller hitta lösningar på, när vi arbetar med boksamlingen i Domkyrkobiblioteket.
 

söndag 4 mars 2018

Uppstart av nytt projekt i Domkyrkobiblioteket

Spår av användning. Instuckna lappar i medeltida bokband.
 Foto: Fanny Stenback

Veckan som varit har varit har varit händelserik på många sätt. Jag står precis i uppstarten av ett nytt projekt som överlappar avslutningen av det gamla projektet. Det är mycket som ska göras, parallellt med att vädret är extremt kallt och tråkigt, och influensasäsong med sjukdomar och förkylningar samt vab för barnen befinner sig på sitt maximum. 

I tisdags har jag haft besök här av Martin Kjellgren. Martin är historiker och ska börja arbeta med en inventering av böcker i kyrkor Linköpings stift. Jag har hjälpt Martin att sätta sig in i hur ett sådant här arbete bör gå till, hur vi som kulturvårdare tänker, och vad som kan vara vanskliga passager i arbetet med historiska böcker i kyrkomiljö. Vad bör man tänka på osv. Martin och jag har olika bakgrund och helt skilda ingångar på det här bokmaterialet. Jag har min tyngdpunkt på det kulturvårdande, på stil- hantverks och materialhistoria samt brukshistoria. Det är bra att ha lite olika kunskaper som man kan dela mellan varandra. Men det är jag som har utfört själva pilotarbetet för de här projekten med kyrkliga boksamlingar, och jag har redan arbetat mig igenom 600 kyrkor, så jag en väldigt bra koll på det här materialet. Inget snack om den saken.  Den kulturhistoriska utvärderingen av dessa böcker har jag redan gjort.

Jag lägger stor vikt vid dokumentation, fotografering, protokollföring och vård- och underhållsplanering när jag jobbar med inventeringarna. Fotodokumentationen är för mig A och O, och mina bildarkiv har blivit en tacksam källa till information för forskare från olika områden. Jag har ett system när jag fotar böcker, och helst vill jag, med fler, att detta ska utföras på liknande sätt i alla stift. Jag visade därför Martin hur jag resonerat/hur jag gör, när jag jobbat fram min fotometod. Det måste bli bra bilder, men framför allt enkelt och smidigt att utföra själva plåtningen då man inte har tillgång till fotostudio, utan man kan bli tvungen att plocka fram kameran på en ranglig trästege högt uppe i ett kyrktorn.

Min kollega, Martin Kjellgren, Linköpings stift. 
Foto: Fanny Stenback

Vi som arbetar med kulturvård i kyrkomiljöer utgår dessutom främst från föreskrifterna i Kulturmiljölagen och det som Länsstyrelserna säger. Därför pratade vi en hel del om detta. Vårt arbete är i första hand att se till att böcker med kulturhistoriskt värde bevaras och vårdas väl. Det ska hela tiden vara i vårt fokus. Och att de dokumenteras. Med foto, i inventarieförteckningar eller i SACER, och i vård- och underhållsplaner. Martin bloggar om sitt arbete, och ni kan följa hans blogg och arbete med kyrkornas böcker här.

Jag och Linda Elvejord, bok- och papperskonservator, bokhistoriker, och min nya kollega, har också satt igång med att starta upp det nya projektet i Strängnäs domkyrkobibliotek. Just den här veckan var det kanske inte så lyckat att börja. -14 grader utomhus och svinkallt. Ni kan ju tänka er hur iskallt det har varit att sitta i detta biblioteket som en vacker vårdag har en temperatur på ca 16 grader! =) 

Min och Lindas nya kontorsplats. Foto: Fanny Stenback

 I fredags hade vi besök av professor Otfried Czaika, vid Menighetsfakulteten i Oslo, som är expert på reformationen. Han hade en specialgenomgång i några timmar med mig och Linda om vad det är för böcker, till innehållet, som vi har i det här biblioteket. Varför lästes dessa böcker, varför var de viktiga och hade betydelse för kristendomen i olika delar av Europa (för det är en internationell och blandad samling), och varför dessa böcker inte förstördes i bokbål, trots att vi fick en sträng cencur på 1600-talet (som vi vet egentligen inte fungerade!). Det fanns många frågor. Och troligtvis kommer vi att ses ett par gånger till under det kommande året för fler genomgångar av litteraturen. 

Vi pratar med professor Otfried Czaika om den spridda blandningen av litteratur i boksamlingen. Och om de olika litteraturinslagens betydelse för olika kristna grupperingars framväxt i Europa.
Foto: Fanny Stenback

onsdag 7 februari 2018

Pergamentbrev och sigillkonservering

 Sigill i vax från 1500-talet. Foto: Fanny Stenback

Stockholms stadsarkiv har en pergamentbrevsamling som jag håller på att arbeta med. Det är ett långsiktigt arbete som är utspritt under flera år och det handlar om att skapa en ny förvaring och montering av breven. Det finns ca 170 brev i samlingen, och vi hoppas att intresset för dessa öka i och med satsningen. 

I dagsläget är flera brev monterade på större pappskivor. De har inget övre skydd i form av lock, men de förvaras i arkivhurtsar i ett klimatstyrt magasinsrum, där det för i övrigt mår väldigt bra. Kvalitén på breven är förhållandevis mjuk och flexibel. Pergament stelnar och torkar lätt, annars. Gråa bomullsband är spända rakt över breven vilket är en av anledningarna till varför de måste monteras om. Banden skymmer delar av texten och går inte att avlägsna då de är fastlimmade på baksidan. 

Nuvarande montering är inte den bästa tänkbara. Fotot: Fanny Stenback



Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback
 
Arkivlådorna tillverkar jag för hand i min verkstad av arkivbeständigt konserveringsmaterial. Det är ett hantverksarbete.Anledningen till varför jag gör lådorna själv är därför att det är mycket billigare, och jag kan justera måtten som jag vill. Monteringen av breven sker sedan i Stadsarkivets magasin. 

Foto. Fanny Stenback
 
 Foto. Fanny Stenback
 
 På de mindre breven med ett eller inga sigill går det bra att använda den här typen av hörn vid montering. De går att vika upp, och breven som sitter någorlunda löst  är enkla att ta ut om något skulle hända. På större brev med många sigill är denna typen av hörn inte tillräcklig. Där krävs även andra lösningar. Foto: Fanny Stenback
 
 Foto. Marie (Stadsarkivet)

Sifried Heim har arbetat som sigillkonservator på Riksarkivet i över 20 år och han hade möjlighet att komma förbi igår och hjälpa mig med behov och bedömning av eventuell montering och konservering av sigillen på pergamentbreven. Många av de brev från 1500-talet eller tidigare, är inte underskrivna med namnteckning, utan den enda proveniensen på breven är just sigillet, som vid den här tiden oftast var tillverkade av rent bivax. Om sigillen skadas eller bryts ner försvinner också den unika proveniensen. Därför är det viktigt att ha kontroll även på hur sigillen mår.
 
 Här är ett sigill som inte mår riktigt bra. Det har flagor som lossnat. Det är smutsigt och det finns utfällningar i form av kristaller och vita hinnor. De röda sigillen visar att det handlar om privilegier som är utfärdade, och dessa är nästan alltid utställda av någon regent. Foto: Fanny Stenback
 
 
 
Monterat pergamentbrev från år 1562. Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback