onsdag 21 maj 2014

Vårt kyrkliga kulturarv

Hedareds stavkyrka. Vårt lands enda bevarade stavkyrka från sen medeltid.








Jag har världens bästa yrke. För tillfället har jag också världens bästa jobb. Jag träffade en kyrkovaktmästare härom veckan som sade: "Mitt jobb vill jag inte byta bort för allt smör i Småland", och jag håller med. Det vill inte jag heller!

 Jag jobbar på ett projekt åt Skara stift med att inventera kyrkornas bokbestånd. Det är såhär, att vi har en lag i Sverige som heter kulturmiljölagen. Här i skyddas våra kulturarv, varav det kyrkliga kulturarvet räknas som ett av dem. För kyrkornas del innebär det här bland annat att alla inventarier som innehar ett kulturhistoriskt värde skall registreras på en inventarieförteckning som finns hos länsstyrelsen. 

Kyrkorna har många föremål som kan vara mycket gamla och besitta högt kultur- och konsthistoriskt värde. Till exempel medeltida dopfuntar i sten, eller av kända konstnärer bemålade träinteriörer. Till inventarier räknas även böcker. Vem tänker inte på stora gamla biblar när man hör ordet kyrka? 
 

 
Interiör i Hedareds stavkyrka. Foto: Fanny stenback

I dag har jag varit i Boråstrakten och inventerat fem kyrkor. På vägen hem i bilen lyssnade jag som vanligt på P1 och gissa om jag blev glad när radioprogrammet handlade om svenskt kulturarv i synnerhet kyrkligt kulturarv. Det är ju exakt det jag jobbar med. Och jag brinner för de här frågorna.

Mitt uppdrag för kyrkan går ut på att inventera de kyrkliga boksamlingarna, bedöma tillstånd och åtgärdsbehov, samt att definiera dess kulturhistoriska värde. Det är ett uppdrag som är stort och svårt men långt ifrån omöjligt. I min kandidatuppsats som jag håller på att skriva för Institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet försöker jag titta tillbaka på kyrkans roll och betydelse för utvecklingen av vårt lands skolor som gav vår befolkning en grundläggande läsförståelse tidigt. Det här är bland annat ett gemensamt kulturarv som kan ta sig uttryck i de boksamlingar som finns bevarade i kyrkorna.  


Gustav Wasas bibel utgiven på svenska år 1541. Foto: Fanny Stenback

 Vad som är kulturarv är inte alltid något man bara kan bestämma. Ibland är det det, men många gånger är det bara som det är. Någonting har skett för länge sedan som påverkade och berörde befolkningen och samhället i stort. Händelsen eller händelserna ledde till att en viss typ av föremål, byggnad, ritual eller tradition kom till och idag fungerar föremålet eller riterna som ett minne, eller påminnelse, för oss om hur det var förr. Vi kan välja idag huruvida vi tycker historien är viktig för vår nutid eller inte, men vi får inte neka någon att ta del av sitt kulturarv eftersom det är viktigt för att skapa förståelse för identitet och personliga tillhörighet och det samhälle och miljö som vi lever i. 


                                         "Amerikabibel", 1800-tal. Tryckt i Chicago. Kan den vara skickad eller hemförd 
                                         till Sverige av släktingar till fattiga emigranter från svenska jordbruksbygder?  
                                         Foto: FS


Det finns väldigt många aspekter att ta hänsyn till när man ska definiera vad som ska räknas till kulturarv. För det första är det arv vi pratar om, och det måste betyda att det inte är moderna ting som kan ingå i detta begrepp hur värdefulla och viktiga dessa än är för vår nutid. Men dagens kultur är morgondagens arv, så även detta måste man någon stans ändå ha med i beräkningen. Andra faktorer som påverkar är föremålets ålder, proveniens, sättet föremålet brukats på, originalitet och ursprunglighet, hur många exemplar av föremålet som finns på andra ställen, ekonomiskt värde i materia (t.ex guld, silke), hantverksmässig framställning och prestation, konstnärligt utförande med mer. Det här ställer ganska höga krav på antikvarisk och hantverksmässig kompetens hos bedömaren. 


Kyrkohandbok 1800-tal. Foto: Fanny stenback
                              
 Jag är väldigt intresserad av synpunkter från konservators- och bokbindarkollegor samt handboktryckare. Har ni någon gång tänkt på kyrkliga böcker och vad dessa har för betydelse för det kyrkliga kulturarvet? Hör gärna av er till mig om ni har kunskaper om aspekter som jag borde ha med i mina bedömningar.

Varma hälsningar






tisdag 6 maj 2014

Lite kuriosa

När man läste böcker på medeltiden och tyckte något i texten var viktigt, då markerade man ibland det med att måla små händer i marginalerna som pekar in mellan textraderna. Ibland hade händerna jättelånga pekfingrar, ibland pekar fler än ett finger på texten. Dessa små händer och pekfingrar fångar alltid mitt intresse när jag bläddrar i riktigt gamla böcker. Vilken källa för forskning. Här får man ju serverat precis det som bokens ägare läste och tog till sig, och som han senare kanske spred vidare i undervisning och predikningar. Dessutom är ju bilderna lite komiska och väcker glädje när man ser dem. Jag kanske ska börja med sådana här pekfingrar i mina böcker när jag pluggar?


Foto: Fanny Stenback

 
Foto: Fanny Stenback