tisdag 28 april 2015

Vart finns allt det gamla pergamentet?

Skara stift är Sveriges äldsta stift och firade ju 1000 år förra året. I bygderna på Västgötaslätten, där jag reser runt med bil varje dag, finns alltså en 500 år lång historia av den protestantiska kyrkan. Där finns också 500 år av den katolska kyrkan som var rådande i Sverige, med styre i Rom, under de 500 åren före den protestantiska kyrkan tog över. Ni förstår vilken historia den svenska landsbygden bär på. Så lång tradition och så lång användning som de här kyrkorna har stått för. Hur många mänskliga generationer ryms på 1000 år? Många föremål i kyrkorna vittnar om användandet och bruket av kyrkorna och hur det varierat över tid. Även byggnaderna i sig bär på denna historia. Ett axplock från den gångna veckan: 

Habo kyrka. En stor landsortskyrka. Kanske en av Sveriges mest spännande kyrkor. Helt byggd i trä och med ett makalöst interiört måleri. Foto: Fanny Stenback
Habo kyrka interiör. Foto: Fanny Stenback
Kungslena kyrka exteriör. Speciell medeltidskyrka med sina tre torn som skjuter upp som spjutspetsar. Foto: Fanny Stenback
Kungslena kyrka interiör. En medeltida Mariaskulptur till vänster. Hur länge har den funnits där? Foto: Fanny Stenback
Bjurbäck har en mycket stor kyrka i nygotik. Den här byggnaden vittnar om en levande landsbygd med högt invånarantal vid tiden när den byggdes. Foto: Fanny Stenback
En dopängel (1700-tal) i trä med en dopskål i sin hand sänks ner från taket när det lilla barnet ska döpas. Är den inte helt underbar? Bjurbäcks kyrka. Foto: Fanny Stenback
Stenrelieferna från medeltiden på Härja kyrka är helt unika för hela Sverige. Liknande finns i Italien. Inspirationen kom därifrån såklart. Vi var ju katoliker vid den här tiden. En man brottas med en björn. I mitten sitter gud. Foto: Fanny Stenback
Suntaks gamla kyrka är mycket speciell eftersom den är så ursprunglig. En typisk medeltida kyrka bestod som högst av ett långhus ett kor och en absid (som på bilden). Tornen och vapenhusen kom ju långt senare. Denna kyrka förvaltas numera av länsstyrelsen eller riksantikvarieämbetet. Foto: Fanny Stenback
Takmålning i Suntaks gamla kyrka. Foto: Fanny Stenback  

Takmålning i Vättaks kyrka. Två änglar visar ett uppslag i den heliga boken. Foto: Fanny Stenback

Bilden ovan visar på bokens betydelse i kyrkorummet. Utan boken, den heliga skriften, är ju kyrkan ingenting? Så jag undrar vart allt material har tagit vägen. Det är sorgligt att böcker och pappersmaterial anses ha så låg status i folks ögon idag. Jag vill jobba för att lyfta bokens betydelse och egenskap av  kulturarv. Särskilt viktigt tror jag att detta blir i en tid av allt mer digitaliserat material. Om hur lång tid är den tryckta boken ett minne blott? 

Medeltida notskrift på pergament i Grevbäcks kyrka. Ett mycket, mycket ovanligt inslag idag i våra historiska kyrkor. Foto: Fanny Stenback




tisdag 14 april 2015

Mina bokprojekt

 Nu har jag satt igång med inventeringen av kyrkornas kulturhistoriskt värdefulla böcker igen. Ett uppdrag som jag utför åt Skara stift. Under ett par dagar har jag arbetat i kyrkor i norra Smålandstrakten. I en kista på en kyrkvind fann jag den här lilla skatten från 1600-talet. Kyrkornas böcker är en föremålskategori bland kyrkans föremål som man, av någon underlig anledning, vet ganska lite om. Jag har intresserat mig för det här, eftersom kyrkans böcker, liksom andra kyrkliga inventarier, omfattas av kulturmiljölagen om kyrkliga kulturminnen. Jag är medveten om hur otroligt smalt mitt område är, men det är så spännande och roligt, trots att det ibland kan vara svårt och ont om möjligheter till att förmedla den kunskap jag har om den här föremålskategorin.

Det kommer att finnas möjlighet för en intresserad allmänhet att läsa om de här föremålen i en bok, ett lexikon om kyrkliga inventarier, som ska ges ut i sommar och där jag har medverkat som författare till kapitlet om kyrkans böcker och dokument. Det ser vi fram emot!

En liten catechismus från 1600-talet... foto: Fanny Stenback
...i en kista på en vind. foto: Fanny Stenback