söndag 16 oktober 2016

Artikel om bokinventeringen i Skara stift

För den som har möjlighet att läsa Kyrkans Tidning kan jag tipsa om en liten artikel (16/10 2016) om de fynd från reformationen som jag gjort i kyrkor i Skara stift när jag gjorde den stora bokinventeringen där. Artikeln heter "Musikhandskrifter från reformationen funna i kyrkor". Det är ett antal tidiga kyrkohandböcker från reformationen omkring år 1548 som innehåller tidigare okända handskrivna noter och musikstycken. Musikforskare professor Mattias Lundberg vid Uppsala universitet har nyligen åkt runt och studerat det material som jag funnit och har kunnat dra en del slutsatser om det redan som han beskriver närmare i artikeln. Jag är så otroligt glad för allt detta som min inventering har mynnat ut i och nu håller jag på med en likadan inventering i Strängnäs stift och jag har redan funnit några riktigt fina dokument så det finns absolut mer för forskningen att ta reda på om svensk musik.

Handbok tryckt 1548 med liten sångbok. Foto: Fanny Stenback


lördag 8 oktober 2016

Rötangrepp och skadedjur på svenskt kulturarv


Här en bok som varit utsatt för de flesta typer av skadepåverkan som finns. 
Med ögat kan man direkt se att boken både fått påhälsning av skadedjur, 
varit utsatt för mycket fukt då skinnet i princip är ruttet, oförsiktig hantering, 
undermålig förvaring... Foto: Fanny Stenback

Ett viktigt inslag i dagens nyhetssändningar på SVT om hur skadedjur hotar kulturarvet på museer och institutioner med konservator Lisa Nilsen och intendent Niklas Apelqvist. Båda har jag undervisats av när jag läste min utbildning i kulturvård. 

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skadedjur-hotar-svenska-kulturarvet

Läs särskilt det sista uttalandet av Niklas: "Det finns ju indikationer på att det blir varmare. Blir det fuktigare kan både svampar och bakterier få bättre förutsättningar att klara sig, vilket kan ställa till med fler problem som rötangrepp" (SVT, 08-10-2016)

Det kyrkliga kulturarvet (byggnader, föremål) är till skillnad från museisamlingar faktiskt skyddade i svensk lag (kulturmiljölagen 1988:950), det är det kanske inte så många som vet. Jag hade ingen aning om det innan jag började läsa kulturmiljövård. Det finns redan stora problem i många kyrkor med inomhusmiljön och skadedjur, men framför allt fukt, mögel och röta är ett jätteproblem på många håll. Hjälp (!) vad böckerna kan se ut på vissa håll, tyvärr. Ibland så att det knappt känns intressant att ens spara...

Ökar problemen med röta- och skadedjursangrepp om det blir varmare klimat, ja då har vi problem på riktigt och behöver jobba med vård av kulturmiljö och kulturarv på ett helt nytt sätt än idag. Vi måste helt enkelt inse att om vi vill ha kvar dessa föremål i framtiden så måste det till ett uppvaknande och mer satsningar på anställning av utbildad och kompetent personal. Tidigare tänkte jag att varje stift borde ha minst en konservator anställd, men nu tänker jag snarare att varje kontrakt (stiftskontrakt) borde ha en anställd konservator för tillsyn av byggnader och inventarier. Borde inte det bli billigare än att i efterhand restaurera skadade föremål och byggnader för miljoner efter det att skador redan skett?


Bok tryckt 1713. Helskinnband med bolusfärgade snitt. Tyvärr är bandet mögelskadat. 
Foto: Fanny Stenback


Det värsta jag har sett var nog ändå den här boken. Det är alltså en Karl XII:s bibel (1703). Lagskyddad. 

Foto: Fanny Stenback

 

måndag 3 oktober 2016

Inventering av "bortglömda" böcker i Vaxholms kyrka


Vaxholms kyrka interiör. Foto: Fanny Stenback

Förra veckan avslutade jag en mindre inventering av kulturhistoriska böcker i Svenska kyrkans församling i Vaxholm. Ett par lådor med böcker, bortglömda på en vind, nu inventerade och dokumenterade av mig. Förhoppningsvis kommer dessa böcker att omsorgsfullt bevaras inför framtiden och kanske väntar det en liten utställning av dem i kyrkan så småningom!

I några bortglömda flyttkartonger fanns en mindre skatt. 
Foto: Fanny Stenback

Här dokumenterar jag ett par av de böcker som hittades.
  Foto: Fanny Stenback

 Jag har ett system där jag fotograferar de böcker som bör klassas som kulturhistoriskt intressant material. Jag dokumenterar noggrant varje bok via ett formulär eller inventeringsprotokoll som jag har tagit fram där viktiga uppgifter kring bibliografi, tillverkningsteknik och hantverk, material, skador och konservering samt kulturhistorisk kommentar och proveniens tas upp. Detta gör jag för att underlätta församlingarnas arbete med att föra in rätt uppgifter senare i SACER som är Svenska kyrkans nationella föremålsdatabas. Varje församling sköter i regel arbetet med SACER själva, men ofta när det kommer till böcker kan det ibland bli svårt för en amatör eller någon som inte är specialist på området att se och förstå de spår av tekniker, material och användning som går att tolka ut från en bok och också då göra bedömningen kring om det finns skäl för att förvalta och förvara dessa på ett extra omsorgsfullt sätt. 

Ett vackert dekorerat 1500-talsband. Foto: Fanny Stenback

Renässansböckerna är lite extra speciella. Eller, ju mer medeltida och ju äldre en bok är desto mer intressant blir den på sätt och vis, men i Sverige, och framför allt i Svenska kyrkor, är det mer eller mindre ovanligt med böcker som är äldre daterade än 1600-tal. Många är dessutom import också, många gånger från Tyskland som är fallet med boken ovan. 

Jag funderar lite kring den ytbeläggning av skinnet på pärmarna som den här boken bär. Då dekoreringen är så fint detaljerad och djupt avsatt i skinnet så utgår jag ifrån att det är ett vitt alungarvat svinskinn som klär pärmarna (alltså inte pergament). Jag tycker att ytskiktet ser ut som shellak, men det klibbar inte. Så jag funderar på vad det annars skulle kunna vara. Kanske något annat slags lack? Jag vet att det är ganska vanligt med äldre böcker som blivit lackade. Jag stöter ju ibland på i kyrkor exemplar av Karl XII:s bibel som lackats. Men då är ofta underlagsskinnet svart eller brunt så man ser inte alls där vilken färg lacket har, men troligtvis gult. Sen finns det ju en del hartser också och fernissor. Kan man ha använt sådant på böcker? 

En mer långsökt teori kan vara att ytskiktet/beläggningen bildats ur själva skinnet i sig, ungefär som det gula, tjocka, geléiga och glasartade beläggningar som kan bildas på gamla pergament efter en tid. Men då är det lite märkligt att det är så jämnt fördelat över hela pärmen. Den som har förslag eller kunskaper om detta får gärna höra av sig till mig och berätta!