måndag 28 november 2016

Dag 1 på Stockholms stadsarkiv

I dag rapporterades det på riksnyheter om ännu ett problem med skadedjur i våra värdefulla samlingar på arkiv och bibliotek. Riksarkivet har nu fått ökade problem med den långsprötade silverfisken som verkar ha blivit mer vanligt förekommande nu. Av det jag lärde mig på utbildningen så har den ökat i omfattning i och med ett varmare klimat. Den är svårare att hålla borta från våra miljöer eftersom den är tåligare än den "vanliga" sorten som är mindre till storleken. Den kanske är glupskare också? Den gör i alla fall skada på papper och i böcker. Den lever på fibrer av textilier och papper, och också på stärkelse från framför allt veteklister som används mycket i skinnbeklädda band. Äter den proteiner med? För i så fall har den gott om föda. Äldre papper är oftast limmade med gelatin, och bokryggar är vanligen limmade med djurlim.

Samtidigt som jag läste detta var jag på väg in till Stockholms stadsarkiv för att titta på samlingar i magasinen och prata lite om vård och bevarande av handlingarna. Jag hade en intressant dag där. Jag pratade skyddsomslag, materialkvalitet, förvaring och risker. Vi hann gå igenom allt från hyllor och framtagning och hantering till trasiga ryggar, sköra handskrivna papper från 1600-talet, kungliga pergamentbrev och monteringar, samt konstigt, kladdigt lim på ritningar. 

Ritningarna har fläckar av lim som troligtvis kom dit på 40-talet.
Nu har limmet åldrats och mjuknat så att det kladdar. Kändes ungefär som att peta på honung. 
Ritningarna fastnar i varandra och det blir flottiga märken.
Foto: Fanny Stenback

 Ett inte helt ovanligt problem. Lim och klister från tejp, vax 
eller lack kan kladda och skada intilliggande föremål och material. 
Foto: Fanny Stenback

 Trasiga ryggar-problemet. Foto: Fanny Stenback

Och när ryggen ramlar av helt så lägger vi den ovanpå boken så här.
Då kan vi fortfarande hitta det vi söker efter. 
Foto: Fanny Stenback


                                 Jag ska fundera på lämpliga skyddsomslag till böckerna och bra papper för ändamålet.
Foto: Fanny Stenback

Den här anordningen måste jag bara visa. Det var något av det mest praktiska och mest lätthanterliga jag någonsin sett. I stället för att köpa färdiga aktomslag som kostar skjortan, så har man satsat på att köpa in stora rullar med oskuret papper istället. Men dessa tunga rullar är omöjliga att hantera. Ska man rulla ut dem på golvet och kila in en skärmatta under? Nää... men mycket händig person har byggt ett supersmart skärbord. Rullen hängs upp på en stång och pappret kan dras fram till en slags list eller stor, bred linjal som är fastmonterad med en skärare, ungefär som en passepartoutskärare fast inte vinklad. Man lägger pappret kant i kant med en linje så att man får snitten raka. Sen låser man fast pappret genom att trycka ner handtagen så att den stora "linjalen" pressas ner och så drar man skäraren en gång. Det supersmarta är också att man kan lägga upp sin stora karta på bordet och mäta ut den direkt på pappret istället för att hålla på med linjaler. 

Supersmart aktomslags-skärare. Foto: Fanny Stenback