Artikel om mina medeltida bokfynd i tidskriften Tidig Musik

 Sommarnumret av tidskriften Tidig Musik Nr 2/2017 . 

Foto: Fanny Stenback

I senaste numret av tidskriften Tidig Musik har professor Mattias Lundberg vid Uppsala universitet skrivit en mycket fin artikel om de medeltida, tidiga lutherska bokfynd som jag upptäckte vid den bokinventering jag arbetade med i Skara stift 2014-2015. De handskrivna musikstyckena är unika musikfynd som helt otroligt nog skriver om delar av vår musikhistoria! Det är ju så fantastiskt att man än idag kan få ha sådan tur att upptäcka 500 år gammalt unikt, och tidigare outforskat källmaterial. Jag kan avslöja att det finns fina och unika fynd även i Strängnäs stift där jag inventerar nu.

Ur uppslaget till artikeln "Bortglömda musikhandskrifter funna" 

av Mattias Lundberg i Tidig Musik Nr 2/2017. Foto: Fanny Stenback

Grönt pergament - se upp!

I förra inlägget jag gjorde på bloggen delade jag en länk som handlade om att man på ett bibliotek i Danmark kunnat konstatera via analysmetoder att pergamentband med grön färg innehöll arsenik. Man är ju i regel väldigt försiktig när man hittar föremål infärgade i grön (giftgrön) färg, men även andra färger kan vara giftiga. Blått kan vara giftigt och innehålla bland annat koppar- eller koboltföreningar, vitt och gult kan innehålla blyföreningar eller andra tungmetaller. Det är därför ganska viktigt att dokumentera om ett föremål har spår av pigment. På böcker kan man hitta spår av pigment på snitten. Ofta rör det sig bara om vanlig röd färg, rödlera eller bladguld, men ibland har jag hittat böcker med konstigare färger på snitten så som citrongult etc. Ofta är det antagligen bara vanlig vattenfärg, men när man inte vet så bör man se upp och inte ta direkt på de infärgade områdena om boken är gammal. 

Det var märkligt på sätt och vis att den där artikeln precis nyligen publicerades, därför att idag när jag var ute på jobb i en kyrka hittade jag just ett par gamla bokomslag av pergament som var bestrukna med något riktigt grönt. Man ser tydligt att pergamenten har skrivits, och bundits som pärmöverdrag, vid en tidigare tidpunkt än när den gröna färgen tillkommit. Dock kan man se med blotta ögat att den gröna färgen har funnits på pergamenten länge genom att iaktta pergamentens nötning. 

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

Den gröna färgen är lätt att se, men hur är det med gifter som inte går att se, exempelvis DDT? I hur stor utsträckning kan sådana existera i gamla boksamlingar? Att det finns i textilier är sedan länge välkänt men hur ser det ut på gamla böcker av skinn och pergament, egentligen? Om någon församling har ett bokband i pergament eller skinn med gröna pärmar som på bilderna, rekommenderar jag att inte röra dem utan att använda gummihandskar och se till att skaffa en bra boklåda åt boken (enda gången jag kan rekommendera boklådor åt kyrkornas böcker), tills man kunnat göra en undersökning av pigmentet.

Giftiga föremål

När ändå skyddsutrustning är på tapeten, läs om vad man har upptäckt på en boksamling i Danmark. Man vet aldrig vad som kan finnas på eller i gamla föremål. Förr hade man inte den kunskapen vi har idag, så många äldre föremål kan vara behandlade med olika typer av gifter och insektsgifter som vi inte ser med blotta ögat.

Dagens genomgång av Rosenhanebiblioteket

 Husby-Oppunda kyrka. Foto: Fanny Stenback

 Jag har i mitt arbete med bokinventeringarna i kyrkorna haft turen att "upptäcka" ett superfint bibliotek i en kyrka utanför Nyköping, och för er som inte följer mig på instagram tänkte jag visa några bilder från dagens inventeringsuppdrag av detta bibliotek här. Biblioteket består av cirka 100 volymer och det är böcker som är tryckta mellan åren ca 1580-1620. Tryckorterna är bland annat Antwerpen, Köln, Meinz, Paris och Lyon. Böckerna kom till Sverige som ett krigsbyte på det tidiga 1600-talet och tillhörde släkten Rosenhane innan de skänktes till kyrkan. 

 Fem stycken folianter ur samlingen Rosenhane. 

Foto: Fanny Stenback

Jag har dokumenterat böckerna noggrant med fotografering och ett särskilt inventeringsprotokoll som jag har tagit fram och som jag använder för mer historiskt intressanta böcker eller böcker med konserveringsbehov. Protokollet ska kunna vara en del av det underlag som krävs för att en församling ska kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning för att få sina föremål restaurerade.

Det gamla skåpet som böckerna förvaras i i dag hade tyvärr inte blivit öppnat på många, många år innan  jag kom dit. Tre stycken bortglömda gamla torrbollar stod kvar där inne och dessa var riktigt unkna, så det första vi gjorde var att vi bytte ut dem. Torrbollar kanske inte är en långsiktig lösning för detta bibliotek, men till att börja med så är det bra om det finns fungerande sådana i skåpet under sommarhalvåret och under fuktigare perioder.

Vaktmästare Niklas i Stigtomta-Vrena församling och jag

 byter ut äckliga gamla torrbollar i bokskåpet.

Foto: Fanny Stenback

Några har frågat efter bilder på mig när jag arbetar. Det är lite svårt att ta kort på sig själv när jag sitter på golvet och jobbar, men idag gjorde jag några försök bara för att visa. Jag sitter alltid på golvet och dokumenterar objekten på en vit duk för att ge alla bilder samma bakgrund och för att utesluta andra störande inslag i bilden. Jag har försökt att jobba vid bord, men det är inte optimalt för dem är oftast för små och smala. Jag fotar i varje kyrka minst en foliant (stor bok, exempelvis Karl XII bibel), och dessa är skrymmande och tar upp ganska mycket utrymme. För att jag ska få bra bilder föredrar jag därför att sitta på golvet när jag jobbar. Och då kan jag också enkelt trava upp böcker bredvid mig och slippa böja mig ner varje gång.

 Min arbetsplats under dagen.

Foto: Fanny Stenback

 Jag dokumenterar gamla böcker i en kyrka. Här en bok från 1500-talet. 

Jag får en otrolig närkontakt med alla hundratals böcker jag dokumenterar.

 Det ger mig en stor kännedom och känsla för materialen och teknikerna

 vilket är mycket värdefullt att ha som konservator.

Foto: Fanny Stenback

Lite olika typer av skydd kan vara bra att ha då det kan vara ganska smutsigt och inte sällan mögliga saker som jag tvingas att hantera. Väldigt ofta finns det både levande och döda insekter på och i böckerna och jag kan bara föreställa mig hur mycket bakterier och annat som förekommer på många av de här gamla bokbanden. Vita vantar och munskydd är oftast tillräckligt för att hantera smutsen, men om ett par veckor ska ni få se en rolig bild på mig för då ska jag rensa i en kyrka som tyvärr har en boksamling i tornet som mår mycket dåligt. Synd i och med att det finns ganska fina volymer i den samlingen. Jag kommer att behöva ha typ skyddskläder på mig =)

Jag använder munskydd som filtrerar bort både partiklar 

och ångor och som är lätt att ta av och på och kan kastas när jag är klar. 

Foto: Fanny Stenback

Trots lite smuts och döda spindlar så gav ändå dagens skörd väldigt mycket. Vad sägs om en handskrift från 1500-talet? 

Den här texten i bläck på papper är skriven av en riktigt kunnig 

och tränad person i handskrift, troligtvis på sent 1500-tal.

Foto.Fanny Stenback

Vackert bokband. Tryckt i Köln, 1500-tal.

Foto. Fanny Stenback

 Årtal tryckt med siffror istället för med romerska tecken. 

Lite ovanligt för ett sådant här tidigt tryck.

Foto: Fanny Stenback

 

 Dagens genomgång av biblioteket blev inte helt klar så ytterligare en dag behövs för att färdigställa genomgången med dokumentation av Rosenhanebiblioteket.