onsdag 13 december 2017

Bilder från workshop i bokhistoria

Har varit nere i Lund i två dagar på en workshop i fortsättningskursen i bokhistoria vid Lunds universitet som jag läser. Bokhistoria är ett ämne som borde vara obligatoriskt för alla att läsa. Så otroligt intressant, viktigt, allmänbildande. Jag rekommenderar alla att läsa bokhistoriska kursen i Lund. Det går på halvfart på distans så det är enkelt att ta den fast att man jobbar.

Sumerisk kilskrift. Finns på Lunds UB.  Foto: Fanny Stenback
Dag ett tittade vi på de tidiga skriftmaterialen. Sumerisk kilskrift i lera, ca 4000 år gammal. Bokrullar i pergament med handskrift, som är föregångare till den egentliga boken, kodexen. Texter i form av stenhuggeri från romartiden. Böcker av bark och bambublad samt papyrus. Alla varianter från tiden före Kristus. 
 Volumen, bokrulle i pergament, finns på Lunds UB. Foto: Fanny Stenback

Kursansvariga professor i bokhistoria Henrik Horstboll och
 lektor i bokhistoria Kristina Lundblad samt några av oss kursdeltagare diskuterar materialet.
 Foto: Fanny Stenback
 Vi studerar de äldsta boktrycken i västerländsk historia. 
Här är en 1400-tals inkunabel med tryckt text som ser ut exakt som en handskrift.
Foto: Fanny Stenback

Dag två har vi pratat om bokformat. Hur formaten är ett resultat av storleken på det material man hade att utgå ifrån, dvs. pappret, som i sin tur var ett resultat av hur stor handpappersform en människa kunde hantera. Detta skiftade över tid och mellan de olika pappersmakarna. Formaten på papper kan därför variera otroligt mycket. Formaten på böckerna är också ett resultat av hur man ämnade att bruka boken. Exempelvis psalmböcker kanske skulle man bära med sig till kyrkan och fick då lov att bli ganska liten i ett behändigt fickformat. Det finns en kommunikativ aspekt med formaten på böcker. I en kyrka som jag inventerade i somras hittade jag en kyrkohandbok som var i ett udda format som jag inte har sett någon annan stans innan. Den bör undersökas lite närmare.
Häften, förlagsband, handelsband, privatband, häftesserier. 
Det kom mycket nytt bokmaterial på 1800-talet. Vad är vad? 
Vi tränade att titta på de här föremålen för att avgöra, men det är ibland en fin 
gräns mellan vad som är exempelvis ett förlagsband och ett privatband.
 Foto. Fanny Stenback
 Bokproduktion efter industrialiseringens genombrott. Parallellt med att maskiner kunde göra allt mer i tillverkningsprocessen existerade fortfarande hantverket som en del av det färdiga resultatet. Att lära sig att se på böcker från industriell tid vad som är gjort för maskin och vad som är gjort för hand kräver ett tränat öga och goda kunskaper i hantverks- och maskinbokbinderiets tillverkningsprocesser. Materialen vid den här tiden är dessutom nya innovationer. Både tekniker och material på böckerna från och med 1820-talet kan vara av betydligt sämre kvalitet än äldre bokband, och har därför ett större behov av konservering och genomtänkta strategier för bevarande över tid.


Böcker och föremål ur Einar Hansens samlig som ägs av Einar Hansens stiftelse och finns deponerade på Lunds UB.