onsdag 7 februari 2018

Pergamentbrev och sigillkonservering

 Sigill i vax från 1500-talet. Foto: Fanny Stenback

Stockholms stadsarkiv har en pergamentbrevsamling som jag håller på att arbeta med. Det är ett långsiktigt arbete som är utspritt under flera år och det handlar om att skapa en ny förvaring och montering av breven. Det finns ca 170 brev i samlingen, och vi hoppas att intresset för dessa öka i och med satsningen. 

I dagsläget är flera brev monterade på större pappskivor. De har inget övre skydd i form av lock, men de förvaras i arkivhurtsar i ett klimatstyrt magasinsrum, där det för i övrigt mår väldigt bra. Kvalitén på breven är förhållandevis mjuk och flexibel. Pergament stelnar och torkar lätt, annars. Gråa bomullsband är spända rakt över breven vilket är en av anledningarna till varför de måste monteras om. Banden skymmer delar av texten och går inte att avlägsna då de är fastlimmade på baksidan. 

Nuvarande montering är inte den bästa tänkbara. Fotot: Fanny Stenback



Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback
 
Arkivlådorna tillverkar jag för hand i min verkstad av arkivbeständigt konserveringsmaterial. Det är ett hantverksarbete.Anledningen till varför jag gör lådorna själv är därför att det är mycket billigare, och jag kan justera måtten som jag vill. Monteringen av breven sker sedan i Stadsarkivets magasin. 

Foto. Fanny Stenback
 
 Foto. Fanny Stenback
 
 På de mindre breven med ett eller inga sigill går det bra att använda den här typen av hörn vid montering. De går att vika upp, och breven som sitter någorlunda löst  är enkla att ta ut om något skulle hända. På större brev med många sigill är denna typen av hörn inte tillräcklig. Där krävs även andra lösningar. Foto: Fanny Stenback
 
 Foto. Marie (Stadsarkivet)

Sifried Heim har arbetat som sigillkonservator på Riksarkivet i över 20 år och han hade möjlighet att komma förbi igår och hjälpa mig med behov och bedömning av eventuell montering och konservering av sigillen på pergamentbreven. Många av de brev från 1500-talet eller tidigare, är inte underskrivna med namnteckning, utan den enda proveniensen på breven är just sigillet, som vid den här tiden oftast var tillverkade av rent bivax. Om sigillen skadas eller bryts ner försvinner också den unika proveniensen. Därför är det viktigt att ha kontroll även på hur sigillen mår.
 
 Här är ett sigill som inte mår riktigt bra. Det har flagor som lossnat. Det är smutsigt och det finns utfällningar i form av kristaller och vita hinnor. De röda sigillen visar att det handlar om privilegier som är utfärdade, och dessa är nästan alltid utställda av någon regent. Foto: Fanny Stenback
 
 
 
Monterat pergamentbrev från år 1562. Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback