måndag 22 oktober 2018

Digitaliseringsprojekt av liturgiska musikhandskrifter SweLiMuS (swedish Liturgical Music Sources)

 Foto: Fanny Stenback

Jag har fått ett till uppdrag! Som fotograf den här gången  =)
 
Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet ska dra igång ett projekt där vi bland annat ska digitalisera äldre musikhandskrifter. Jag kommer att få uppdraget att fotografera det som finns bevarat ute i kyrkor, bibliotek, arkiv med mer. Materialet ska vi samla i en databas. Sannolikt finns det fler okända musikhandskrifter ute i landet. Parallellt med det här uppdraget fortsätter jag också med inventering av böcker i kyrkor, åt Svenska kyrkan. 


Magasinet Zenon skriver om projektet:


onsdag 17 oktober 2018

Vad hände med de gröna pergamenten?

 Foto: Fanny Stenback

I juni var jag och arbetade som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturvårdslaboratorium på Gotland. Jag ansökte om att få bli gästkollega därför att jag inte har något eget laboratorium. En stor del av en konservators jobb kan innebära just att arbeta aktivt i laboratorium och i ateljé. Därför är det mycket bra att Kulturvårdslaboratoriet på RAÄ finns, för oss som inte kan investeria i att bygga ett eget labb med den säkerhet och utrustning som krävs. Jag kan verkligen rekommendera andra konservatorer att åka dit, det var jätteroligt, och fantastiskt bra hjälp och handledning fick jag av kemisterna som arbetar där! =) 

 Foto: Fanny Stenback

Anledningen till varför jag ansökte om att få komma till laboratoriet, var att jag vid en inventering av böcker i en kyrka, hittat 10 stycken medeltida pergamenthandskrifter som var infärgade med en läskig, grön färg. Grön färg får mig att bli skarpt misstänksam, det har jag fått lära mig på färgläran-kurserna när jag läste på konservatorskolan i Göteborg. Jag berättar detta, därför att jag har fått många frågor från folk hur jag kunde anta att färgen var giftig, och det är faktiskt en relevant fråga. Om man arbetar med fysiska material, så är goda materialkunskaper självklart A och O!!! Det kan alltså rent av vara FARLIGT att arbeta med fysiska material om du inte har grundkunskaperna om dem, så se till att ha rätt typ av utbildning för rätt typ av jobb. (Jag rekommenderar varmt konservatorprogrammet (180 hp) i Göteborg för den som vill arbeta med fysiska material och föremål och förstå dess historia och kontext, samt deras materialkemi och framställningsmetod samt hur materialen bryts ner i fel miljö/ bevaras i rätt miljö.) 

Riksantikvarieämbetets arbete med gifter i samlingar länkar jag till här...
... och här.

Det här skåpet var vad jag möttes av när jag kom till kyrkan i april 2017. 
Foto: Fanny Stenback

När jag öppnade det här skåpet så insåg jag att här kunde jag inte arbeta utan skyddskläder. Jag fick komma tillbaka en annan dag med bättre utrustning. I de mörka lådorna på nedersta hyllan fann jag pergamenten, och jag fick en jättedålig magkänsla när jag hanterade dem. Det kändes väldigt olustig, och jag lade allt i en låda och skrev en lapp till församlingen att de inte fick öppna lådan, för innehållet behövde undersökas på laboratorium. Därefter ansökte jag om möjligheten att få komma till Riksantikvarieämbetet. Ett år senare, när jag fått min ansökan beviljad, åkte jag tillbaka och hämtade pergamenten.

Med skyddskläder packar jag om pergamenten inför transporten till Visby. 
Foto: Fanny Stenback



Foto: Fanny Stenback
Jag och kemisterna Kaj och Sara på Riksantikvarieämbetets Kulturvårdslaboratorie.
Foto: Fanny Stenback 
Jag och Kaj tittar på prover i mikroskop. Foto: Sara Norrehed
Foto: Fanny Stenback
Foto: Fanny Stenback
Med olika undersökningsmetoder som innebär att man analyserar förekomsten av specifika grundämnen i ett visst material eller pigment, kunde vi få en mycket klar uppfattning om att det fanns ett mycket giftigt ämne på samtliga 10 pergamenten. Därför förpackade jag alla pergament i tätförslutande plastpåsar för att de inte ska damma giftiga partiklar, och för att folk inte ska ta på dem och riskera att få i sig de giftiga partiklarna, som alltså kan leda till döden i värsta fall. Just nu är pergamenten återigen förvarade i kyrkan, därför att Kulturmiljölagen säger att kyrkliga föremål med kulturhistoriskt värde ska förvara där de sedan länge hör hemma. Dock ligger pergamenten fortfarande inplastade, och de förvaras i en genomskinlig plastlåda med lock. Plast är inte ett bra sätt att konservera något på i längden, då de stänger in fukt och kan få organsikt material att börja mögla. Pergamenten måste därför få en ny konservering, jag vet bara inte vilken lösning som är lämplig, och vem vill ta på sig ett sådant uppdrag? Kom gärna till mig med förslag på vad jag ska göra med dem.

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

tisdag 16 oktober 2018

Nordiska Konservatorförbundets (NKF) konferens på Island med tema "Kulturarv och naturkatastrofer"

Hej!
Nu är hösten verkligen här och veckorna rusar iväg. Jag har varit seg med att uppdatera bloggen sedan i somras, men nu tänkte jag posta några inlägg och uppdatera om vad som hänt på senaste tiden. 

Jag och min kollega Linda arbetar bland annat i biblioteket för det mesta, men vi har också hunnit åka på några intressanta konferenser, workshops och möten. I mitten på september reste vi till Island för att delta på konferensen "Cultural heritage facing catastrophe: prevention and recoveries" som anordnades av NKF i den fantastiska byggnaden Harpa i Reykjavik. Vi är väldigt glada att vi åkte på den. Aktuellare ämne för konservering finns knappast, efter sommarens skogsbränder, och den extrema värmen som var både i maj, under sommaren och även nu i höst med tanke på brittsommaren vi precis upplevde i helgen. 

 Harpa. Foto: Fanny Stenback

Foto: FannyStenback

Klimatförändringarna ställer till med många problem för samhällen där det finns byggnader, människor och djur. Exempel på det kan vara att vissa områden plötsligt får enorma mängder nederbörd på kort tid som medför översvämningar. Det kan vara områden som aldrig haft problem med nederbörd tidigare, och där hus och vägar inte är byggda för att stå emot översvämningar. Laviner och lerskred och ras av bergväggar, floder som återkommande dränker hus, bränder som hotar kyrkor och byggnader ute i landsbygden, vulkaner och jordbävningar som förändrar landskapet, och glaciärer som smälter och höjer vattennivåer är bara exempel på några typiska naturkatastrofer som hotar civilsamhällen och kulturarv. Ökad medeltemperatur och värmeböljor kan ge effekter i form av invasion av nya sorters skadedjur som äter upp föremål av organsika material så som ylle, läder, silke och trä. 

 Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

Foto: Fanny Stenback

Vi fick lyssna på jättefina presentationer från de nordiska länderna och från ett par institutioner i USA, Canada och Chile som berättade om hur de arbetar och har arbetat med olika skador efter katastrofer som ägt rum efter översvämningar, orkaner, jordbävningar och bränder. Det fanns många bra exempel vi tog till oss av, speciellt översvämningar kan verkligen medföra problem på föremålen som man inte tänker på. Exempelvis att silkespapper som ofta används vid preventiv konservering av textil blir till fibermassa när det är vått, och kan bli jättesvårt och tar tid att avlägsna från textilier som dränkts i vatten och lervälling. Något att tänka på. 

NIKU i Norge höll i ett par mycket fina och intressanta presentationer om hur de arbetar med förebyggande vård och bedömningar av kulturarven, bland annat de gamla, medeltida stavkyrkorna i trä. Foto: Fanny Stenback
 
Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback
 
 Foto: Fanny Stenback
 
Vi åkte också på två stycken heldagsexkursioner till olika naturfenomen som finns på Island. Vulkanerna, såklart, och de varma källorna, svarta lavastränder samt till en glaciär som håller på att smälta extremt fort. 
 
Glaciären Myrdalsjökull håller på att smälta med väldig hastighet.
 Marken jag står på var täckt av is för ett par år sedan. 
Den lilla sjön framför glaciären är smältvatten. 
 Foto: Fanny Stenback
 
Glaciären Myrdalsjökull är fortfarande sotig efter vulkanutbrottet år 2010 med Eyafjallajökull. 
Extremt vacker kontrast mellan den vita isen och den svarta askan. Foto: Fanny Stenback 
 
 Foto: Fanny Stenback
 
Man åker inte till Island utan att rida! X) 
 
Linda och hästen Freja.  Foto: Fanny Stenback 
 
 
Foto:Fanny Stenback
 
 Till den som planerar åka kan vi tipsa om ett toppenbra hotell! ;)
Foto: Fanny Stenback
 
Hallgrimskyrka i 100% betong ska väl ändå stå emot de flerst former av naturkatastrofer.
Foto: Fanny Stenback