torsdag 15 mars 2018

Konserveringens dag 15:e mars

Konserveringsarbete pågår Foto: Fanny Stenback

Den 15:e mars är det KONSERVERINGENS DAG! och jag och Linda har naturligtvis firat detta i biblioteket under dagen. Konserveringens dag  är ett initiativ av Nordiska Konservatorförbundet - Svenska sektionen, och vi gör det här för att uppmärksamma vårt yrke, sprida information om det vi gör, det vi kan, och vart vi har våra arbetsplatser.

 Konservator på stege Foto: Linda Elvejord

Vårt yrke har jag skrivit om på bloggen förut, men jag kan kortfattat berätta om det igen. Vi arbetar tvärvetenskapligt med främst kemi, kultur- och konstvetenskap, samt praktiskt och hantverksmässigt med föremål och material. Man är som konservator oftast mer eller mindre inriktad på något av de här olika områdena, och man är också ofta specialiserad på en specifik materialgrupp eller föremålskategori. Jag och Linda arbetar med böcker, vilket betyder att vi arbetar med, och är kunniga både kemiskt och hantverksmässigt på material av papper, skinn, och trä, och på de olika tekniker som materialen och föremålen böcker är framställda och producerade på, historiskt och modernt. Jag arbetar dessutom främst med det kulturvetenskapliga förhållningssättet på böcker, medans Linda har arbetat mer praktiskt med materialen tidigare. Tillsammans kompletterar vi varandra väldigt bra här i vårt arbete i biblioteket, samtidigt som vi har samma grundkunskaper och kan fatta gemensamma beslut, efter diskussion, utifrån samma grund. 

Närbild på glob. Foto: Fanny Stenback

 Det vi gör främst är att vi skadeinventerar varje enskild bok och skriver en vård- och underhållsplan för just det specifika objektet. Vi ser över vilka eventuella konserveringsbehov föremålet har på upp till 100 års sikt, och målet är att förlänga böckernas livstid i ca 500 år ytterligare från idag. Helst ska de ju klara sig ännu längre, men böcker är känsliga material, papper och skinn är inte kända för att ha lång hållbarhet, och materialen kräver rätt mycket goda förutsättningar för ett långt - och lyckligt- liv. Det är då i så fall lättare med sten, som t.ex dopfuntar  från 1100-talet, som vi har vi gott om kvar i kyrkorna. Vi fotograferar också böckerna och ska lägga in dem i SACER, Svenska kyrkans nationella föremålsdatabas.

 Brända bokryggar. Foto: Fanny Stenback


 
Bläcker i tre olika kulörer Foto: Fanny Stenback


Äldre böcker med skinnbeklädda träpärmar och med inlagor med text tryckt med oljebaserad tryckfärg, eller handskrivna anteckningar med bläck. På bilderna ovan har vi ryggarna på skinnband som utsatts för en eldsvåda för 150 år sedan, samt en inlaga med 500 år gamla marginalanteckningar skrivet med bläck i olika färger. 

Hur ser vi till att skinnet på böckerna inte torkar, krymper och spricker? Och om det gör det, hur återställer vi det, och hur hindrar vi att större skador på andra delar av boken uppkommer? 
Har joner i de metalloxidbaserade bläckerna vandrat i pappret och skapat accelererad nedbrytning av pappersfibrerna med hjälp av fukt från den kringliggande fuktiga miljön? Vad ser vi för skador idag på bokbanden efter släckningsarbetet med vatten som pågick för 150 år sedan då böckerna brann? Gav räddningsinsatserna efter branden mer skada på boksamlingen än vad själva branden i sig gjorde? Vad blev vinsterna för samlingen med räddningsinsatserna som gjordes? Det här är bland annat några exempel på frågeställningar som jag och Linda diskuterar och försöker besvara, eller hitta lösningar på, när vi arbetar med boksamlingen i Domkyrkobiblioteket.
 

söndag 4 mars 2018

Uppstart av nytt projekt i Domkyrkobiblioteket

Spår av användning. Instuckna lappar i medeltida bokband.
 Foto: Fanny Stenback

Veckan som varit har varit har varit händelserik på många sätt. Jag står precis i uppstarten av ett nytt projekt som överlappar avslutningen av det gamla projektet. Det är mycket som ska göras, parallellt med att vädret är extremt kallt och tråkigt, och influensasäsong med sjukdomar och förkylningar samt vab för barnen befinner sig på sitt maximum. 

I tisdags har jag haft besök här av Martin Kjellgren. Martin är historiker och ska börja arbeta med en inventering av böcker i kyrkor Linköpings stift. Jag har hjälpt Martin att sätta sig in i hur ett sådant här arbete bör gå till, hur vi som kulturvårdare tänker, och vad som kan vara vanskliga passager i arbetet med historiska böcker i kyrkomiljö. Vad bör man tänka på osv. Martin och jag har olika bakgrund och helt skilda ingångar på det här bokmaterialet. Jag har min tyngdpunkt på det kulturvårdande, på stil- hantverks och materialhistoria samt brukshistoria. Det är bra att ha lite olika kunskaper som man kan dela mellan varandra. Men det är jag som har utfört själva pilotarbetet för de här projekten med kyrkliga boksamlingar, och jag har redan arbetat mig igenom 600 kyrkor, så jag en väldigt bra koll på det här materialet. Inget snack om den saken.  Den kulturhistoriska utvärderingen av dessa böcker har jag redan gjort.

Jag lägger stor vikt vid dokumentation, fotografering, protokollföring och vård- och underhållsplanering när jag jobbar med inventeringarna. Fotodokumentationen är för mig A och O, och mina bildarkiv har blivit en tacksam källa till information för forskare från olika områden. Jag har ett system när jag fotar böcker, och helst vill jag, med fler, att detta ska utföras på liknande sätt i alla stift. Jag visade därför Martin hur jag resonerat/hur jag gör, när jag jobbat fram min fotometod. Det måste bli bra bilder, men framför allt enkelt och smidigt att utföra själva plåtningen då man inte har tillgång till fotostudio, utan man kan bli tvungen att plocka fram kameran på en ranglig trästege högt uppe i ett kyrktorn.

Min kollega, Martin Kjellgren, Linköpings stift. 
Foto: Fanny Stenback

Vi som arbetar med kulturvård i kyrkomiljöer utgår dessutom främst från föreskrifterna i Kulturmiljölagen och det som Länsstyrelserna säger. Därför pratade vi en hel del om detta. Vårt arbete är i första hand att se till att böcker med kulturhistoriskt värde bevaras och vårdas väl. Det ska hela tiden vara i vårt fokus. Och att de dokumenteras. Med foto, i inventarieförteckningar eller i SACER, och i vård- och underhållsplaner. Martin bloggar om sitt arbete, och ni kan följa hans blogg och arbete med kyrkornas böcker här.

Jag och Linda Elvejord, bok- och papperskonservator, bokhistoriker, och min nya kollega, har också satt igång med att starta upp det nya projektet i Strängnäs domkyrkobibliotek. Just den här veckan var det kanske inte så lyckat att börja. -14 grader utomhus och svinkallt. Ni kan ju tänka er hur iskallt det har varit att sitta i detta biblioteket som en vacker vårdag har en temperatur på ca 16 grader! =) 

Min och Lindas nya kontorsplats. Foto: Fanny Stenback

 I fredags hade vi besök av professor Otfried Czaika, vid Menighetsfakulteten i Oslo, som är expert på reformationen. Han hade en specialgenomgång i några timmar med mig och Linda om vad det är för böcker, till innehållet, som vi har i det här biblioteket. Varför lästes dessa böcker, varför var de viktiga och hade betydelse för kristendomen i olika delar av Europa (för det är en internationell och blandad samling), och varför dessa böcker inte förstördes i bokbål, trots att vi fick en sträng cencur på 1600-talet (som vi vet egentligen inte fungerade!). Det fanns många frågor. Och troligtvis kommer vi att ses ett par gånger till under det kommande året för fler genomgångar av litteraturen. 

Vi pratar med professor Otfried Czaika om den spridda blandningen av litteratur i boksamlingen. Och om de olika litteraturinslagens betydelse för olika kristna grupperingars framväxt i Europa.
Foto: Fanny Stenback