Ny medarbetare till bokprojekt

Nu kan jag meddela att rekryteringen av en medarbetare till bokprojektet "Kyrkans böcker - etapp II" är färdig!

Min kollega som kommer att arbeta ihop med mig heter Linda Elvejord. Linda arbetar i dagsläget som pappers- och bokkonservator vid klostret Benediktinerinnenabtei St Hildegard i Rüdesheim Am Rhein, Tyskland. Hennes kunskaper och erfarenheter kommer att bli mycket värdefulla, och en stor tillgång för arbetet med bokprojektet i Strängnäs stift. 

Jag tackar alla som har hört av sig för visat intresse.

Välkommen till Strängnäs, Linda!

Kungliga förordningar del I - kulturarv eller skräp?

De senaste 500 åren i Sveriges historia är extremt speciella. Det förstår jag mer och mer allt eftersom jag reser runt i mitt jobb och besöker fler och fler kyrkor och upptäcker intressanta böcker och föremål som berättar om vårt förflutna. Centraliseringen av statsmakten i samband med reformationen har skapat ett spännande kulturarv som finns ute i många av våra kyrkor. Jag som är inriktad på främst böcker får så ofta frågor om Författningssamlingarna och de Kungliga förordningarna. Är det skräp eller är det kulturarv? Det är en relevant fråga, därför tänkte jag göra ett försök att skriva lite om vad jag vet om dem här.

Före reformationen, under medeltiden, hade vi ett feodalsamhälle där delar av landet styrdes av olika lagar, landskapslagarna. Som exempel kan nämnas den kända Västgötalagen, Upplandslagen eller Gutalagen. Det fanns till och med en Södermannalag. Efter det att landet blev reformerat fick Sverige riksomfattande lagar och ett centraliserat styre av statsmakten som främst utgick från Stockholm. 

 Upplandslagen innehållande landslagh och 

stadslagh med vardera 15 balker. Handskrift.

Foto: Fanny Stenback

 Jorda balckenn.

 "Jord thu skalt alla föda thú skalt hysa alla döda".

 Foto: Fanny Stenback

Boktryckare kom till Sverige för att arbeta redan under sent 1400-tal. Den första tryckaren här hette Johann Snell och var tysk. Boktryckeri möjliggjorde masstryck av texter och bilder på kort tid. Den nya centralstyrda regeringen använde sig av detta på ett smart sätt för att bygga och samla hela nationen kring samma regelverk till skillnad mot den äldre, medeltida modellen. De regler, lagar och bestämmelser som man fattade beslut om i Stockholm skulle också meddelas ute i landet. Man använde sig av Sveriges kanske omkring 2500 kyrkor som ett slags statens "förlängda arm" gentemot folket för att informera om nya bestämmelser. Det var viktigt att alla visste vilka regler och lagar som gällde i riket. Smart att ta kyrkorna till hjälp där.

De Kungliga förordningarna, som också kunde kallas för Placat eller Sammandrag, var korta texter tryckta på ett par sidor i ett tunt häfte i kvartoformat. De innehöll beskrivningar av nya regler och beslut, eller ändringar av gamla lagar. De kunde också innehålla varningar. De trycktes på Kungliga tryckeriet i Stockholm, det tryckeri som Gustav Vasa hade inrättat i Gamla stan, och sändes ut till alla kyrkor i hela landet. Varje kyrka var skyldig att tillhandahålla ett exemplar av varje tryckt förordning. En intressant aspekt som jag funderat på är hur man lyckades få ut alla förordningar till kyrkorna. Man hade ju inte tåg eller ångbåt ens då, utan det var ju bara häst och skidor (?) som gällde, i mer snörika och kallare landskap dessutom... Det som faktiskt är ganska vanligt är att det förekommer många handskrivna avskrifter av förordningar som är ihophäftade i buntarna med de tryckta. Många gånger kom alltså inte förordningarna fram till kyrkorna, utan prästen eller klockaren fick ta sig till närmsta socken och skriva av för hand.

"Förordning och Påbud, Emot Oro och hindrande wid post-förslen i Riket". 

Tryckt år 1752 i Stockholm. Foto: Fanny Stenback

Handskriven kungörelse. Foto: Fanny Stenback

Dessa förordningar skulle läsas upp av prästen i samband med gudstjänsten varje söndag. Skälet till att just prästen fick detta på sitt bord var antagligen det att alla präster kunde läsa, åtminstone hjälpligt, till skillnad från resten av befolkningen. Också det faktum att alla människor i socknarna var samlade i kyrkan på söndagarna eftersom vi hade kyrkoplikt (det var lag på att gå i kyrkan) var så klart en begriplig anledning till varför förordningarna lästes upp just i kyrkan och inte någon annan stans, samt att kyrkan utgjorde en del av statsmakten vid den här tiden.

De första förordningarna började ges ut någon gång på mitten av 1500-talet, men så gamla förordningar har jag aldrig hittat i kyrkorna. Den äldsta förordningen som jag har hittat är från år 1599. Förordningar från 1600-talet är ganska sällsynta de också. 1700-tals förordningar finns det ganska många av särskilt om de är tryckta efter år 1740. Det här gäller specifikt för de ca 500 kyrkor som jag varit i i Skara stift samt i Strängnäs stift. De Kungliga förordningarna gavs ut till och med år 1833, därefter bytte de namn till Svensk författningssamling som började ges ut år 1825.

För mig som inventerar sådana mängder material som ofta är det samma vart jag än kommer, har just Kungliga förordningar blivit något av det roligaste att hitta. Dessa bjuder på lite variation och underhållning! Sen har jag också upptäckt hur intressanta de är ur ett samhällsperspektiv, särskilt i dessa dagar är det lite extra skönt att bara titta tillbaka och kunna konstatera ren fakta att "jaha, det var såhär det var förr alltså".

Tyvärr så är det ganska vanligt att förordningarna i dag inte ser så vackra och inbjudande ut. Det beror på att många av dem har förvarats på vindar, i kistor och i fuktiga utrymmen under lång tid. Samtidigt är det också fascinerande att se hur fint och starkt det gamla pappret av bomullslump ändå är. Det som kanske har förstört förordningarna mest, förutom den mänskliga handen, är nog mössen och silverfiskarna.

Buntade, obundna Kungliga förordningar förvarade i skåp på kyrkvind. 

Foto: Fanny Stenback

Möss har varit framme och gnagt på en bunt med 1600-tals förordningar. 

Foto: Fanny Stenback

 "Kundgiörelse och Förbud angående Några uti orterne kringlöpande Skrifter."

Tryckt år 1738 i Stockholm.Cencur av texter och skrifter präglade

 Sverige under senare delen av 1600-talet och under i stort sett hela 1700-talet.

 Kungliga biblioteket i Stockholm instiftades år 1661 och hade till en av sina 

uppgifter att samla in allt material som trycktes i Sverige och cencurpröva det.

Foto: Fanny Stenback 

 "Förordning angående Skrift- och Tryck- friheten" Tryckt år 1766 i Stockholm.

År 1766 utgavs världens första skrift- och tryckfrihetsförordning.

 Men efter ett tag gjordes ett tillägg som gav staten ett tolkningsföreträde 

som gjorde lagen verklingslös i praktiken. Först år 1810 

avskaffades cencuren helt och skrift- och tryckfriheten var här för att stanna.
Foto: Fanny Stenback

Förordningarna är verkligen ett kulturarv, anser jag. Men de är många gånger också bara buntar av skräp. Det beror lite på hur många det finns kvar, vilket skick de är i, och vilka förordningar och kungörelser det finns i samlingen. Handskrivna förordningar är alltid unika, och tryckfrihetsförordningen är riktigt värdefull, särskilt den äldsta från 1766. Man kan också tänka som så att varje kyrka kanske inte behöver spara en egen uppsättning, men att en kyrka eller ett par kyrkor i varje pastorat sparar en samling. Då får man en kompromiss. Förordningar från 1600-talet bör dock aldrig kastas, de klassar jag alltid som allt för kulturhistoriskt viktiga för att kastas, därför att det finns så få av dem kvar. I stället för att göra sig av med förordningar genom att kasta dem rekommenderar jag att man kontaktar ett antikvariat.

MEDARBETARE SÖKES TILL PROJEKT

 Foto: Fanny Stenback

Sedan vintern 2016 har jag arbetat i ett större bokinventeringsprojekt i Strängnäs stift som är indelat i två delar. Den första delen pågår just nu under åren 2016 - 2017. Den andra delen av projektet, etapp II, är beslutat att ske under år 2018. Nu söker jag efter en medarbetare som på hel, halv- eller deltid har möjlighet att arbeta tillsammans med mig i projektet ”Kyrkans böcker – etapp II” i Strängnäs stift. Arbetsuppgifterna kommer bland annat att innebära kvalificerade bok- och papperstekniska samt kulturhistoriska bedömningar, upprättande av vård- och underhållsplaner, fotografering, samt arbetet med att dokumentera och lägga in föremålsdata i en tillgänglig föremålsdatabas.

Om du har stor kunskap om - och erfarenhet av - att arbeta med historiska böcker och dokument samt innehar ett par av följande kvalifikationer (helst samtliga), är du välkommen att kontakta mig för mer

information om projektet:

· Kandidatexamen i konservering med inriktning mot papper och böcker

· Goda materialkunskaper och hantverkskunskaper i de äldre bokbandsteknikerna

· Goda konserveringskunskaper om materialen trä, läder, pergament och papper av lump

· Erfarenhet av restvärdesräddning med konservering av mycket skört och skadat material

·Goda kunskaper i bokhistoria med särskilt intresse för handskriftshistoria och tidig tryckpresshistoria

· Kulturhistoriska kunskaper om reformationen

De böcker och dokument som kommer att omfattas av projektet ”Kyrkans böcker – etapp II” är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Målet är bland annat att uppmärksamma behov och planera för att förbättra samlingens nytta och brukbarhet, samt att öka förutsättningar för att samlingen håller en god status inför framtiden. Vi kommer att verka för att öka tillgängligheten och kunskapen om föremålen, men också att se över det framtida skyddet av dem. Arbetet med projektet kommer att kräva en stor dos kompetens, nytänkande och kreativitet.

Vänligen kontakta Fanny Stenback

SCRIPTUM
papperskonservator Fanny Stenback
Westmans väg 5 · 64551 Strängnäs
fannystenback@hotmail.se
scriptumkonservering.blogspot.com
Instagram: scriptum_konservering

Bok- och papperskonservator sökes

Jag kommer att under år 2018 genomföra etapp II av bokinventeringsprojektet i Strängnäs stift. Nu söker jag kontakt med en kompetent och nytänkande bok- och papperskonservator i Sverige som har mycket goda kunskaper om hantverksmetoder,  material och kulturhistoria av medeltida böcker och dokument, för assistans i projektet på deltid. Vid intresse, kontakta gärna mig så berättar jag mer om projektet och vilka kvalifikationer jag söker. 

Brännskadad bok. Foto: Fanny Stenback

"GUD" BEVARE MIG VÄL

NKF-S meddelar att de har nyinrättat ett kulturvårdspris som delas ut till någon som arbetat med att lyfta fram kulturvårdsfrågor och främjar konservatorsprofessionen. Kriterier är att man ska ha bidragit med kunskap, inspiration och genomslagskraft. Jag vill gärna bli nominerad, så jag ber er alla kulturvårdare, bokälskare och grymma kollegor där ute att skicka in en nominering på mig. Läs mer i länken här nedan:

BEVARE MIG VÄL

En mycket ovanlig och unik bok. Det finns endast ett enda till 

exemplar registrerat i Sverige och det finns på Kungliga Biblioteket.
 Boken är en Martin Luthers lilla katekes och den är tryckt i Strängnäs 

av en J.L. Barkenius så tidigt som år 1633. Detta är ett riktigt bokhistoriskt fynd!

Nu hoppas boken på en lämplig konserveringsåtgärd och sedan på att få bli bevarad 

i frid i en säkerhetsmonter i sin kyrka. Foto: Fanny Stenback

En märklig kyrka

 Stort fönster i Floda kyrka Foto: Fanny Stenback

En kyrka som jag besökte igår förtjänar lite extra uppmärksamhet. Floda kyrka i Flodafors utanför Katrineholm visade sig vara minst sagt imponerande. Jag hade tidigare fått höra att kyrkan var ovanlig och märklig. Och det var den. På flera kilometers håll syntes det höga tornet som en gigantisk, vass spjutspets mitt ute i åkerlandskapet. Långt ute på landet, i ingenting, ligger alltså denna nygotiska byggnad med anor från 1100-talet. Bygden är så avfolkad att knappt ens de stora herrgårdsgodsen i omgivningarna längre är bebodda. Men inne i kyrkan var det en stämning som ändå vittnade om hur otroligt brukad och använd den här kyrkan en gång i tiden har varit. Jag kunde nästan se prästen stå i predikstolen, och om man ansträngde sig kunde man nästan höra sorlet av alla människor i kyrkbänkarna...

 Nygotiska Floda kyrka med anor från 1100-talet Fotot: Fanny Stenback

Interiör. Foto: Fanny Stenback

 Vy från knäktbalustraden längst bak i kyrkan. Foto: Fanny Stenback

Kyrkan räknas till en av landets största landsortskyrkor (vad som nu är kriteriet för detta?), och tävlar då i samma grupp som kyrkorna i bland annat Järvsö, Habo, Leksand och några fler riktigt stora landsortskyrkor som jag har varit i där ibland Öja och Nya Eriksberg. 

På 1600-talet genomfördes stora renoveringar i kyrkan. Byggnaden fick en ny sakristia och två skepp. Ett stort gravkor byggdes till fältmarskalken Lars Kagg, Kaggska gravkoret. När jag klev in i detta kor så funderade jag en kort stund på om jag fortfarande var i Sverige. Trots att jag aldrig har varit i ett så stort och praktfullt kor förut så tyckte jag att det kändes bekant på något sätt. Jag drog mig till minnes Erik Dalberghs egenritade, italienskinspirerade, gravkor i Turinge kyrka som jag tidigare skrivit om, och ja, troligtvis enligt wikipedia så är det faktiskt Erik Dalbergh som har ritat Floda kyrkas mäktiga gravkor.
 

 Kaggska gravkoret Foto: Fanny Stenback

Många av de äldre medeltida kalkmålningarna som är gjorda av Albertus Pictor är mycket välbevarade. Dessa ska aldrig ha varit överkalkade. Det kan hänga ihop med det förfall som kyrkan utsattes för under 1800-talet innan den renoverades upp i nygotisk stil. Ur ett bokhistoriskt perspektiv kan jag också bidra med något. Floda kyrka äger en Amerikabibel. Det ser jag som ett tecken på en historisk avfolkning av bygden på sent 1800-tal. Utvandrare. Dåliga tider i jordbruket och brist på mat ledde till avfolkningen i Sverige.

 Välbevarade takmålningar. Foto: Fanny Stenback

 Kyrkans äldsta väggmålningar. Foto: Fanny Stenback

Amerikabiblar är biblar på svenska som är tryckta i Chicago under sent 1800-tal. Egentligen vet jag inte så mycket om dem mer än att de verkar ha getts som gåvor till hemförsamlingar av utvandrare. Det som jag kunnat notera i Skaraprojektet var att vissa områden hade fler antal av Amerikabiblar i sina kyrkor, däribland Boråstrakten och Törebodatrakten. De som är kunniga på Sveriges befolknings emigration och orsakerna till denna kanske kan berätta för mig om just Katrineholm, Töreboda och Borås var områden särskilt utsatta för utvandring och avfolkning. I Strängnäs stift har jag än så länge bara funnit en enda Amerikabibel, och det är den i Floda kyrka. 

Amerikabibel. Floda kyrka. Foto: Fanny Stenback

Bonde Stolpe

Det finns en bok som man inte kan undgå att bli lite smått berörd av. Den heter Bonde Stolpe och är en bok som tryckts för hand på slutet av 1700-talet av en man som hette Pontus von Wulfschmidt. Wulfschmidt var från början militär, men han tyckte mycket om natur och jordbruk. Hans bok Bonde Stolpe är en bok med beskrivningar och bilder över smarta verktyg och redskap som en bonde kunde använda i sitt dagliga arbete i jordbruket. Troligtvis är boken egentligen avsedd att vara katalog som man kunde beställa ur.

 Bonde Stolpe. Foto: Fanny Stenback

Det som är så fint med den här boken är det att den har ett  mycket personligt och primitivt uttryck samt utförande. Boken är tryckt med typer i en ålderdomlig frakturstil, (jag har ingen aning vad det är för typsnitt), som ser betydligt äldre ut än att vara från sent 1700-tal. Wulfschmidt tryckte boken själv, och kanske hade han lyckats köpa upp ett gammalt parti stil för detta ändamål? Trycket är ganska dåligt utfört. Färgen är tunt pålagd och trycket är mycket hårt pressat in i pappret. Jag får nästan den uppfattningen att detta inte har gjorts med en riktig boktryckpress, utan snarare i en slagpress, (en sådan stor som används inom bokbinderi), men det kanske finns någon som är kunnig på boktryck kan upplysa mig mer om detta?

Wulfschmidt har också skrivit in saker för hand på platser i boken där han inte har lyckats trycka sin text. Bilderna i boken är handritade och handkolorerade med naturliga pigment i färgerna ockra, blått och rött. Det ser mycket ålderdomligt ut. Min första gissning på den här boken, som inte hade någon tryckt datering, var att den var tillverkad någon gång på sent 1500-tal eller tidigt 1600-tal. Jag blev en aning förvånad när den senare visade sig vara från sent 1700-tal.

 I boken Bonde Stolpe har författaren målat alla bilder för hand och 

kolorerat dem i naturliga pigment. Alla exemplar i alla upplagor är helt unika och individuella.

Foto: Fanny Stenback

 

 Boktrycket är enkelt och lite amatörmässigt utfört. Vissa 

textpartier är textade för hand. Foto: Fanny Stenback

 Här har författaren illustrerat hur en stenkatapult fungerar.

 På så här vis kunde bönderna få bort stora stenar ur åkermarken. 

Foto: Fanny Stenback

Det exemplar av Bonde Stolpe som jag har bilder på och som jag skriver om här återfinns i Aspö kyrka på Tosterö I Sörmland. Det har återfunnits fler exemplar av Bonde Stolpe på andra platser i landet. I länkarna nedan kan ni läsa mer om andra exemplar av denna bok.

Bevarandebloggen, Kungliga biblioteket 

Kalmar Länsmuseum