Projektet "kyrkornas böcker"... to be continued

Foto: Fanny Stenback

Idag har jag inventerat sista församlingen i Strängnäs stift. Jag besökte Vagnhärad, Västerljung och Trosa landskyrka under dagen. 

Trosa landskyrka.  Foto: Fanny Stenback

Det har varit ett fantastiskt spännande bokprojekt i Strängnäs! När jag började inventera i Strängnäskyrkorna i februari 2016 trodde jag inte att resultatet skulle bli det som det har blivit. Jag och stiftsantikvarie Maria Lantto tänkte först att det inte skulle finnas så mycket böcker i kyrkorna. Jag tänkte att de skulle vara som i Skara stift, fast antagligen lite färre. Men nej, det har fullkomligt svämmat över av böcker i Strängnäs stift! Mängder! Jag är jättestolt över församlingarna. De har inte gallrat så mycket på egen hand, utan väntat och väntat på att någon skulle komma och ta tag i de här gamla böckerna. För det mesta har de förvarats i kartonger och lådor och skåp och bara legat i något arkiv eller hemlig liten skrubb, på vindar eller i skåp i sakristiorna och varit osynliga för omvärlden. Det blev ju lite mer för mig att göra än vad jag först hade planerat, men i gengäld har fått se så otroligt mycket mer material än vad jag kunnat drömma om, och det har varit oerhört lärorikt.

Klassisk kyrklig "lådförvaring". Det här är standard. Foto: Fanny Stenback

Det har visat sig vara av största betydelse att den här typen av bokinventering som jag utför görs. Böckerna som jag tittar på vid inventeringarna är av stort kulturhistoriskt värde. Hela kyrkomiljön med byggnader, målningar, textilier, nattvardssilver, altaruppsatser och - inte minst - biblar och psalmböcker utgör tillsammans en helhet. En helhet som berättar om det kyrkliga kulturarvet som spelat en så stor roll i vårt samhälle i mer än 1000 år. Inte minst böckerna har haft en väldigt betydelsefull koppling till folket, de som levde i socknarna och var församlingsmedlemmar i kyrkorna. Det syns framför allt i psalmböcker och katekeser, husbiblar men även i läkeböcker, sockenapotek, vaccinationshandböcker, läseböcker för barn och böcker om djurhållning, bondeåret och böcker tryckta i Amerika på sent 1800-tal.

 Gustav Vasa bibel. Den första svenska översättningen. Tryckår 1541. Foto: Fanny Stenback

En övrig viktig kategori böcker är musikhandskrifterna. På fyra år har jag hittat ca 8-9 unika musikalier från tidig reformationstid. De är ett viktigt källmaterial i musikhistoria, men också i boktryckarkonstens historia, därför att man ännu inte uppfunnit en bra metod för att trycka både notlinjerna och noterna samtidigt vid den här tiden. Man nöjde man sig med att trycka linjerna, men fyllde i nottecknen för hand, vilket gör att var och en av dessa skrifter är fullständigt unik.

 Nothandskrift i Strängnäs stift. Foto: Fanny Stenback

Inte bara europeiska handskrifter förekommer i våra kyrkor tydligen. En etiopisk handskrift låg plötsligt framför mig. Vi har inte daterat den än, men den är skriven på ett utdött språk, Geéz, som talades av folk i nuvarande Etiopien mellan åren 300-900 e.kr. Språket har lagt grunden bland annat för dagens tigrinya. Boken är en psaltare, och med tanke på bokbandet så är det en teknik som är en mycket tidig variant av bokbindarteknik som uppfanns och användes av det koptiska folket omkring år 600 e.kr, i områdena runt nuvarande Egypten. Gissningsvis har den kommit till kyrkan via missionärer.

Etiopisk handskrift på pergament. Foto: Fanny Stenback

Inkunablerna, de böcker som är tryckta under boktryckarkonstens första 50 år, mellan år ca 1450, då Gutenberg uppfann boktryckarkonsten i västvärlden, till och mer år 1500, är av stort kulturhistoriskt värde. (Incunabula = "ursprung", "lindor" "vagga". Boktryckarkonstens vagga/ursprung) 

Här förfinade man tryckkonsten och budskapen man framförde i texterna, katolska eller protestantiska, kunde tryckas upp i massutgåvor och spridas till en enormt mycket större grupp av människor än vad de tidigare handskrifterna gjort. Boktryckarkonsten sägs ha lagt grunden till vår demokratiska kultur här i västvärlden, och inkunablerna får stå för stora delar av den kulturyttringen. 

 Tryckt 1498. Foto: Fanny Stenback

 Tryckt 1479. Foto: Fanny Stenback

 Det mest absurda som jag aldrig hade förväntat mig var Rosenhanes bibliotek på ca 100 böcker, de flesta folianter, från tidigt 1600-tal. Vilken lycka att få hålla i den här verken, att få bläddra i dem och fotografera dem. En otrolig kulturskatt! Man kan tänka sig att det är krigsbyten. Många av trycken i samlingen är Franska och Tyska. Vem har haft dem tidigare, och vart fick Schering Rosenhane dessa böcker ifrån? Jag har så många frågor att ställa till mitt material.Det här är ett projekt som aldrig tar slut.

 Fotot. Fanny Stenback

... to be continued...

Dagens genomgång av Rosenhanebiblioteket

 Husby-Oppunda kyrka. Foto: Fanny Stenback

 Jag har i mitt arbete med bokinventeringarna i kyrkorna haft turen att "upptäcka" ett superfint bibliotek i en kyrka utanför Nyköping, och för er som inte följer mig på instagram tänkte jag visa några bilder från dagens inventeringsuppdrag av detta bibliotek här. Biblioteket består av cirka 100 volymer och det är böcker som är tryckta mellan åren ca 1580-1620. Tryckorterna är bland annat Antwerpen, Köln, Meinz, Paris och Lyon. Böckerna kom till Sverige som ett krigsbyte på det tidiga 1600-talet och tillhörde släkten Rosenhane innan de skänktes till kyrkan. 

 Fem stycken folianter ur samlingen Rosenhane. 

Foto: Fanny Stenback

Jag har dokumenterat böckerna noggrant med fotografering och ett särskilt inventeringsprotokoll som jag har tagit fram och som jag använder för mer historiskt intressanta böcker eller böcker med konserveringsbehov. Protokollet ska kunna vara en del av det underlag som krävs för att en församling ska kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning för att få sina föremål restaurerade.

Det gamla skåpet som böckerna förvaras i i dag hade tyvärr inte blivit öppnat på många, många år innan  jag kom dit. Tre stycken bortglömda gamla torrbollar stod kvar där inne och dessa var riktigt unkna, så det första vi gjorde var att vi bytte ut dem. Torrbollar kanske inte är en långsiktig lösning för detta bibliotek, men till att börja med så är det bra om det finns fungerande sådana i skåpet under sommarhalvåret och under fuktigare perioder.

Vaktmästare Niklas i Stigtomta-Vrena församling och jag

 byter ut äckliga gamla torrbollar i bokskåpet.

Foto: Fanny Stenback

Några har frågat efter bilder på mig när jag arbetar. Det är lite svårt att ta kort på sig själv när jag sitter på golvet och jobbar, men idag gjorde jag några försök bara för att visa. Jag sitter alltid på golvet och dokumenterar objekten på en vit duk för att ge alla bilder samma bakgrund och för att utesluta andra störande inslag i bilden. Jag har försökt att jobba vid bord, men det är inte optimalt för dem är oftast för små och smala. Jag fotar i varje kyrka minst en foliant (stor bok, exempelvis Karl XII bibel), och dessa är skrymmande och tar upp ganska mycket utrymme. För att jag ska få bra bilder föredrar jag därför att sitta på golvet när jag jobbar. Och då kan jag också enkelt trava upp böcker bredvid mig och slippa böja mig ner varje gång.

 Min arbetsplats under dagen.

Foto: Fanny Stenback

 Jag dokumenterar gamla böcker i en kyrka. Här en bok från 1500-talet. 

Jag får en otrolig närkontakt med alla hundratals böcker jag dokumenterar.

 Det ger mig en stor kännedom och känsla för materialen och teknikerna

 vilket är mycket värdefullt att ha som konservator.

Foto: Fanny Stenback

Lite olika typer av skydd kan vara bra att ha då det kan vara ganska smutsigt och inte sällan mögliga saker som jag tvingas att hantera. Väldigt ofta finns det både levande och döda insekter på och i böckerna och jag kan bara föreställa mig hur mycket bakterier och annat som förekommer på många av de här gamla bokbanden. Vita vantar och munskydd är oftast tillräckligt för att hantera smutsen, men om ett par veckor ska ni få se en rolig bild på mig för då ska jag rensa i en kyrka som tyvärr har en boksamling i tornet som mår mycket dåligt. Synd i och med att det finns ganska fina volymer i den samlingen. Jag kommer att behöva ha typ skyddskläder på mig =)

Jag använder munskydd som filtrerar bort både partiklar 

och ångor och som är lätt att ta av och på och kan kastas när jag är klar. 

Foto: Fanny Stenback

Trots lite smuts och döda spindlar så gav ändå dagens skörd väldigt mycket. Vad sägs om en handskrift från 1500-talet? 

Den här texten i bläck på papper är skriven av en riktigt kunnig 

och tränad person i handskrift, troligtvis på sent 1500-tal.

Foto.Fanny Stenback

Vackert bokband. Tryckt i Köln, 1500-tal.

Foto. Fanny Stenback

 Årtal tryckt med siffror istället för med romerska tecken. 

Lite ovanligt för ett sådant här tidigt tryck.

Foto: Fanny Stenback

 

 Dagens genomgång av biblioteket blev inte helt klar så ytterligare en dag behövs för att färdigställa genomgången med dokumentation av Rosenhanebiblioteket.