Bilder från workshop i bokhistoria

Har varit nere i Lund i två dagar på en workshop i fortsättningskursen i bokhistoria vid Lunds universitet som jag läser. Bokhistoria är ett ämne som borde vara obligatoriskt för alla att läsa. Så otroligt intressant, viktigt, allmänbildande. Jag rekommenderar alla att läsa bokhistoriska kursen i Lund. Det går på halvfart på distans så det är enkelt att ta den fast att man jobbar.

Sumerisk kilskrift. Finns på Lunds UB.  Foto: Fanny Stenback

Dag ett tittade vi på de tidiga skriftmaterialen. Sumerisk kilskrift i lera, ca 4000 år gammal. Bokrullar i pergament med handskrift, som är föregångare till den egentliga boken, kodexen. Texter i form av stenhuggeri från romartiden. Böcker av bark och bambublad samt papyrus. Alla varianter från tiden före Kristus. 

 Volumen, bokrulle i pergament, finns på Lunds UB. Foto: Fanny Stenback

Kursansvariga professor i bokhistoria Henrik Horstboll och

 lektor i bokhistoria Kristina Lundblad samt några av oss kursdeltagare diskuterar materialet.

 Foto: Fanny Stenback

 Vi studerar de äldsta boktrycken i västerländsk historia. 

Här är en 1400-tals inkunabel med tryckt text som ser ut exakt som en handskrift.

Foto: Fanny Stenback

Dag två har vi pratat om bokformat. Hur formaten är ett resultat av storleken på det material man hade att utgå ifrån, dvs. pappret, som i sin tur var ett resultat av hur stor handpappersform en människa kunde hantera. Detta skiftade över tid och mellan de olika pappersmakarna. Formaten på papper kan därför variera otroligt mycket. Formaten på böckerna är också ett resultat av hur man ämnade att bruka boken. Exempelvis psalmböcker kanske skulle man bära med sig till kyrkan och fick då lov att bli ganska liten i ett behändigt fickformat. Det finns en kommunikativ aspekt med formaten på böcker. I en kyrka som jag inventerade i somras hittade jag en kyrkohandbok som var i ett udda format som jag inte har sett någon annan stans innan. Den bör undersökas lite närmare.

Häften, förlagsband, handelsband, privatband, häftesserier. 

Det kom mycket nytt bokmaterial på 1800-talet. Vad är vad? 

Vi tränade att titta på de här föremålen för att avgöra, men det är ibland en fin 

gräns mellan vad som är exempelvis ett förlagsband och ett privatband.

 Foto. Fanny Stenback

 Bokproduktion efter industrialiseringens genombrott. Parallellt med att maskiner kunde göra allt mer i tillverkningsprocessen existerade fortfarande hantverket som en del av det färdiga resultatet. Att lära sig att se på böcker från industriell tid vad som är gjort för maskin och vad som är gjort för hand kräver ett tränat öga och goda kunskaper i hantverks- och maskinbokbinderiets tillverkningsprocesser. Materialen vid den här tiden är dessutom nya innovationer. Både tekniker och material på böckerna från och med 1820-talet kan vara av betydligt sämre kvalitet än äldre bokband, och har därför ett större behov av konservering och genomtänkta strategier för bevarande över tid.

Böcker och föremål ur Einar Hansens samlig som ägs av Einar Hansens stiftelse och finns deponerade på Lunds UB.

 

Grönt pergament - se upp!

I förra inlägget jag gjorde på bloggen delade jag en länk som handlade om att man på ett bibliotek i Danmark kunnat konstatera via analysmetoder att pergamentband med grön färg innehöll arsenik. Man är ju i regel väldigt försiktig när man hittar föremål infärgade i grön (giftgrön) färg, men även andra färger kan vara giftiga. Blått kan vara giftigt och innehålla bland annat koppar- eller koboltföreningar, vitt och gult kan innehålla blyföreningar eller andra tungmetaller. Det är därför ganska viktigt att dokumentera om ett föremål har spår av pigment. På böcker kan man hitta spår av pigment på snitten. Ofta rör det sig bara om vanlig röd färg, rödlera eller bladguld, men ibland har jag hittat böcker med konstigare färger på snitten så som citrongult etc. Ofta är det antagligen bara vanlig vattenfärg, men när man inte vet så bör man se upp och inte ta direkt på de infärgade områdena om boken är gammal. 

Det var märkligt på sätt och vis att den där artikeln precis nyligen publicerades, därför att idag när jag var ute på jobb i en kyrka hittade jag just ett par gamla bokomslag av pergament som var bestrukna med något riktigt grönt. Man ser tydligt att pergamenten har skrivits, och bundits som pärmöverdrag, vid en tidigare tidpunkt än när den gröna färgen tillkommit. Dock kan man se med blotta ögat att den gröna färgen har funnits på pergamenten länge genom att iaktta pergamentens nötning. 

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

 Foto: Fanny Stenback

Den gröna färgen är lätt att se, men hur är det med gifter som inte går att se, exempelvis DDT? I hur stor utsträckning kan sådana existera i gamla boksamlingar? Att det finns i textilier är sedan länge välkänt men hur ser det ut på gamla böcker av skinn och pergament, egentligen? Om någon församling har ett bokband i pergament eller skinn med gröna pärmar som på bilderna, rekommenderar jag att inte röra dem utan att använda gummihandskar och se till att skaffa en bra boklåda åt boken (enda gången jag kan rekommendera boklådor åt kyrkornas böcker), tills man kunnat göra en undersökning av pigmentet.

Dagens genomgång av Rosenhanebiblioteket

 Husby-Oppunda kyrka. Foto: Fanny Stenback

 Jag har i mitt arbete med bokinventeringarna i kyrkorna haft turen att "upptäcka" ett superfint bibliotek i en kyrka utanför Nyköping, och för er som inte följer mig på instagram tänkte jag visa några bilder från dagens inventeringsuppdrag av detta bibliotek här. Biblioteket består av cirka 100 volymer och det är böcker som är tryckta mellan åren ca 1580-1620. Tryckorterna är bland annat Antwerpen, Köln, Meinz, Paris och Lyon. Böckerna kom till Sverige som ett krigsbyte på det tidiga 1600-talet och tillhörde släkten Rosenhane innan de skänktes till kyrkan. 

 Fem stycken folianter ur samlingen Rosenhane. 

Foto: Fanny Stenback

Jag har dokumenterat böckerna noggrant med fotografering och ett särskilt inventeringsprotokoll som jag har tagit fram och som jag använder för mer historiskt intressanta böcker eller böcker med konserveringsbehov. Protokollet ska kunna vara en del av det underlag som krävs för att en församling ska kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning för att få sina föremål restaurerade.

Det gamla skåpet som böckerna förvaras i i dag hade tyvärr inte blivit öppnat på många, många år innan  jag kom dit. Tre stycken bortglömda gamla torrbollar stod kvar där inne och dessa var riktigt unkna, så det första vi gjorde var att vi bytte ut dem. Torrbollar kanske inte är en långsiktig lösning för detta bibliotek, men till att börja med så är det bra om det finns fungerande sådana i skåpet under sommarhalvåret och under fuktigare perioder.

Vaktmästare Niklas i Stigtomta-Vrena församling och jag

 byter ut äckliga gamla torrbollar i bokskåpet.

Foto: Fanny Stenback

Några har frågat efter bilder på mig när jag arbetar. Det är lite svårt att ta kort på sig själv när jag sitter på golvet och jobbar, men idag gjorde jag några försök bara för att visa. Jag sitter alltid på golvet och dokumenterar objekten på en vit duk för att ge alla bilder samma bakgrund och för att utesluta andra störande inslag i bilden. Jag har försökt att jobba vid bord, men det är inte optimalt för dem är oftast för små och smala. Jag fotar i varje kyrka minst en foliant (stor bok, exempelvis Karl XII bibel), och dessa är skrymmande och tar upp ganska mycket utrymme. För att jag ska få bra bilder föredrar jag därför att sitta på golvet när jag jobbar. Och då kan jag också enkelt trava upp böcker bredvid mig och slippa böja mig ner varje gång.

 Min arbetsplats under dagen.

Foto: Fanny Stenback

 Jag dokumenterar gamla böcker i en kyrka. Här en bok från 1500-talet. 

Jag får en otrolig närkontakt med alla hundratals böcker jag dokumenterar.

 Det ger mig en stor kännedom och känsla för materialen och teknikerna

 vilket är mycket värdefullt att ha som konservator.

Foto: Fanny Stenback

Lite olika typer av skydd kan vara bra att ha då det kan vara ganska smutsigt och inte sällan mögliga saker som jag tvingas att hantera. Väldigt ofta finns det både levande och döda insekter på och i böckerna och jag kan bara föreställa mig hur mycket bakterier och annat som förekommer på många av de här gamla bokbanden. Vita vantar och munskydd är oftast tillräckligt för att hantera smutsen, men om ett par veckor ska ni få se en rolig bild på mig för då ska jag rensa i en kyrka som tyvärr har en boksamling i tornet som mår mycket dåligt. Synd i och med att det finns ganska fina volymer i den samlingen. Jag kommer att behöva ha typ skyddskläder på mig =)

Jag använder munskydd som filtrerar bort både partiklar 

och ångor och som är lätt att ta av och på och kan kastas när jag är klar. 

Foto: Fanny Stenback

Trots lite smuts och döda spindlar så gav ändå dagens skörd väldigt mycket. Vad sägs om en handskrift från 1500-talet? 

Den här texten i bläck på papper är skriven av en riktigt kunnig 

och tränad person i handskrift, troligtvis på sent 1500-tal.

Foto.Fanny Stenback

Vackert bokband. Tryckt i Köln, 1500-tal.

Foto. Fanny Stenback

 Årtal tryckt med siffror istället för med romerska tecken. 

Lite ovanligt för ett sådant här tidigt tryck.

Foto: Fanny Stenback

 

 Dagens genomgång av biblioteket blev inte helt klar så ytterligare en dag behövs för att färdigställa genomgången med dokumentation av Rosenhanebiblioteket.