Kategorisering och bedömningskriterier för kulturhistoriskt värdefulla böcker

När man väl står där med alla böckerna framför sig är det inte så lätt att avgöra vad som bör vara med på inventarieförteckningarna eller inte. På många håll finns det väldigt mycket böcker. För många, tror jag att vissa tycker. Men i väldigt många kyrkor finns det samtidigt ingenting sparat. Papper, skinn och trä som böcker är gjorda av, är tyvärr mycket förgängliga material med en kort överlevnadstid. Livslängden ser inte ut att vara mer än omkring 500 år för kyrkornas böcker, därför har jag försökt att vara mer mån om att fånga in böcker hellre än att försöka att sålla bort böcker.

Arbetsmetoden för bedömning bygger på den sammanställning som jag gjorde tillsammans med en referensgrupp, av det material som kunde läggas fram efter det stora övergripande inventeringsprojektet av böcker som jag utförde i Skara stift år 2014-2015. I Skara stift inventerade jag omkring 400 kulturmiljöskyddade kyrkor och fick därmed ett enormt stort arbetsmaterial att utgå ifrån. Jag studerade under tiden bokhistoria vid Lunds universitet, samt intervjuade kollegor som arbetat länge med andra föremålskategorier inom Svenska kyrkan, exempelvis textilier, metaller, byggnader mm. Jag ville lägga en gemensam grund med de övriga materialkategorierna men samtidigt utvärdera kyrkornas böcker utifrån det unika med just boken, bokproduktion, bokhistoria och materialhistoria. 

Sammanställningen blev till ett par väl avvägda, vägledande riktlinjer för alla stift och församlingar i hela Sverige, och kriterierna jag använder är de samma för alla kyrkor och församlingar i Svenska kyrkan. Om man behöver veta mer om kyrkornas böcker och hur vi bedömer dessa, kan man kontakta mig eller få mina rapporter från respektive stift. Jag gör en kortare sammanfattning nedan:

 

Vi/jag har delat in kriterierna i tre nivåer:

Kategori 1 – Hit räknas böcker med högt kulturhistoriskt värde, som bör tas upp på inventarieförteckningen. Till exempel böcker och styrdokument som aktivt har använts och varit i bruk i kyrkorna, eller som använts för att undervisa och sprida kristendomen. Det gäller bland annat alla olika slags typer av biblar och psalmböcker, orgelböcker, missalen, kyrkohandböcker, kyrkolagen, och katekeser. Även söndagsskoleböcker, evangelieböcker, postillor och kyrkohistorieböcker kan ingå i den här kategorin om de är i normalfungerande skick. Böcker med mycket högt kulturvärde bör alltid tas med på invetarieförteckningen oavsett vilket skick det är i.

Kategori 2 – Hit räknas böcker som har ett visst kulturhistoriskt värde men som av olika skäl inte behöver prioriteras till inventarieförteckningen. Det kan handla om böcker som är i väldigt dåligt skick (mycket mögliga och råttätna eller extremt skadade bokband) så vida de inte är sällsynta, väldigt unika, eller varit mycket viktiga för den svenska gudstjänsten, då ska de upp på förteckningen ändå.

Även böcker som inte haft en direkt betydelse för gudstjänsten men som ändå haft inflytande på befolkningen och kyrkans verksamhet i stort, hamnar i den här kategorin, tex uppbyggelselitteratur, äldre författninssamlingar och cirkulär, skol- och undervisningsböcker för söndagsskola, skolplanscher, böcker som ej varit i officiellt bruk, faksimiler samt kyrkohandböcker från 1900-talet.

Kategori 3 – Hit räknas böcker som kan gallras. Till exempel böcker som är tryckta och utgivna efter år 1950, moderna författningar, moderna psalmböcker med plastpärmar som tjänats ut, gästböcker, broschyrer, bruksböcker med stora, svåra och omfattande skador av mögel, materialförluster och skadedjursangrepp i kombination, som tex psalmböcker och bruksbiblar från 1800- och 1900-talet.